Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Coronatester: Företag snabbtestar personal

Flera företag snabbtestar sin personal för att upptäcka coronasmitta. På Thermia testades 160 anställda efter julen för att minska risken för smitta i produktionen. Men testerna är dyra och bör göras regelbundet.
David Österberg Publicerad
Johan Nilsson / TT
Snabbtest av corona är något mindre tillförlitligt än PCR-test, men har fördelen att de ger svar på mindre än 30 minuter. Johan Nilsson / TT

Många begränsade sina sociala kontakter under jul- och nyårsfirandet. Men ledigheten innebar ändå att fler umgicks med vänner och släktingar som de annars inte hade träffat. Därför bestämde ledningen för Thermia, som producerar och utvecklar värmepumpar i Arvika, att all personal som jobbar i eller nära produktionen skulle snabbtestas för corona innan de fick börja jobba igen. Testerna utfördes av företagshälsovården Previa.

Läs mer: Corona det här gäller på jobbet

– Det var väldigt lyckat. Varje person fick en tid och gjorde ett drive-by-test. Totalt var åtta sjuksköterskor från Previa på plats och arbetade i fyra team. De gjorde verkligen ett jättebra jobb, säger Peter Särnblad, HR-chef på Thermia.

Ett snabbtest är något mindre tillförlitligt än det PCR-test som används för att testa personer med symptom på corona. Fördelen är att det ger svar på mindre än 30 minuter. Personalen kunde därför vänta på parkeringen tills resultatet var klart.


Om smittan håller i sig över sommaren överväger Thermia att testa personalen ytterligare en gång efter semestern, enligt Peter Särnblad, HR-chef. Foto: Thermia

Läs mer: Så påverkar corona din semester

– Det var främst produktionspersonal som testades, men även en del konsulter och tjänstemän som jobbar nära produktionen, exempelvis produktionsledare och produktionstekniker. Totalt testades 160 personer och samtliga prov var negativa. Om någon hade fått ett positivt test hade vi rutiner för hur vi skulle handskas med det. Den personen hade fått åka direkt hem i egen bil och sedan haft kontakt med Previas läkare via telefon och gjort ett kompletterande PCR-test, säger Peter Särnblad.

Var det frivilligt att testa sig?
– Nej. Vi diskuterade med fackförbunden och kom fram till att den som vägrade att testa sig fick ta ut kompledigt, tjänstledigt eller semester den 7 och 8 januari. Men det var det ingen som gjorde. Testet var väldigt uppskattat bland personalen även om några tyckte att det var obehagligt att topsen sticks långt in i näsan.

Dyrt med snabbtester

Hur mycket ett snabbtest kostar varierar, men priset hamnar runt tusenlappen. Thermia betalade totalt 150 000 kronor. 

– Vår bedömning är att det var värt det. Får vi in smittan i produktionen blir det ännu dyrare. Vi jobbar hårt för att undvika det. Alla måste bära visir eller munskydd och det gäller även i matsalen. Vi har delat upp rasterna och sett till så att det är glesare mellan stolarna i matsalen. En gång i månaden går vi en coronaskyddsrond där vi bland annat kontrollerar att det finns handsprit, att det inte är för många stolar i konferensrummen och att det finns munskydd och visir.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Urban Svensson är medicinskt ledningsansvarig läkare på Previa. Han säger att de har genomfört ett tusental snabbtester på företag runt om i Sverige och att efterfrågan ökar.

– Den typiska arbetsplatsen är en större industri eller byggverksamhet, men det förekommer också på tjänstemannasidan, exempelvis inför ett möte som måste genomföras fysiskt. Även tv-produktioner har använt sig av snabbtester, säger han.

Urban Svensson betonar dock att testet enbart ska användas i kombination med andra åtgärder för att minska risken för smittspridning på en arbetsplats.

– Det handlar till exempel om att de anställda ska ha möjlighet att hålla avstånd, kunna ha god handhygien och så vidare. Och bara symptomfria testas, alla andra ska ju vara hemma.

Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab

Han tycker också att testerna bör göras regelbundet på arbetsplatsen för att ge verklig nytta.

– I likhet med andra test säger det bara något om här och nu. Ska man ha någon verklig nytta av det ska man genomföra testet ett par gånger i veckan. Men även ett test på en arbetsplats minskar ju smittspridningen.

Läs mer: "Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.