Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Många begränsade sina sociala kontakter under jul- och nyårsfirandet. Men ledigheten innebar ändå att fler umgicks med vänner och släktingar som de annars inte hade träffat. Därför bestämde ledningen för Thermia, som producerar och utvecklar värmepumpar i Arvika, att all personal som jobbar i eller nära produktionen skulle snabbtestas för corona innan de fick börja jobba igen. Testerna utfördes av företagshälsovården Previa.
Läs mer: Corona det här gäller på jobbet
– Det var väldigt lyckat. Varje person fick en tid och gjorde ett drive-by-test. Totalt var åtta sjuksköterskor från Previa på plats och arbetade i fyra team. De gjorde verkligen ett jättebra jobb, säger Peter Särnblad, HR-chef på Thermia.
Ett snabbtest är något mindre tillförlitligt än det PCR-test som används för att testa personer med symptom på corona. Fördelen är att det ger svar på mindre än 30 minuter. Personalen kunde därför vänta på parkeringen tills resultatet var klart.

Om smittan håller i sig över sommaren överväger Thermia att testa personalen ytterligare en gång efter semestern, enligt Peter Särnblad, HR-chef. Foto: Thermia
Läs mer: Så påverkar corona din semester
– Det var främst produktionspersonal som testades, men även en del konsulter och tjänstemän som jobbar nära produktionen, exempelvis produktionsledare och produktionstekniker. Totalt testades 160 personer och samtliga prov var negativa. Om någon hade fått ett positivt test hade vi rutiner för hur vi skulle handskas med det. Den personen hade fått åka direkt hem i egen bil och sedan haft kontakt med Previas läkare via telefon och gjort ett kompletterande PCR-test, säger Peter Särnblad.
Var det frivilligt att testa sig?
– Nej. Vi diskuterade med fackförbunden och kom fram till att den som vägrade att testa sig fick ta ut kompledigt, tjänstledigt eller semester den 7 och 8 januari. Men det var det ingen som gjorde. Testet var väldigt uppskattat bland personalen även om några tyckte att det var obehagligt att topsen sticks långt in i näsan.
Hur mycket ett snabbtest kostar varierar, men priset hamnar runt tusenlappen. Thermia betalade totalt 150 000 kronor.
– Vår bedömning är att det var värt det. Får vi in smittan i produktionen blir det ännu dyrare. Vi jobbar hårt för att undvika det. Alla måste bära visir eller munskydd och det gäller även i matsalen. Vi har delat upp rasterna och sett till så att det är glesare mellan stolarna i matsalen. En gång i månaden går vi en coronaskyddsrond där vi bland annat kontrollerar att det finns handsprit, att det inte är för många stolar i konferensrummen och att det finns munskydd och visir.
Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor
Urban Svensson är medicinskt ledningsansvarig läkare på Previa. Han säger att de har genomfört ett tusental snabbtester på företag runt om i Sverige och att efterfrågan ökar.
– Den typiska arbetsplatsen är en större industri eller byggverksamhet, men det förekommer också på tjänstemannasidan, exempelvis inför ett möte som måste genomföras fysiskt. Även tv-produktioner har använt sig av snabbtester, säger han.
Urban Svensson betonar dock att testet enbart ska användas i kombination med andra åtgärder för att minska risken för smittspridning på en arbetsplats.
– Det handlar till exempel om att de anställda ska ha möjlighet att hålla avstånd, kunna ha god handhygien och så vidare. Och bara symptomfria testas, alla andra ska ju vara hemma.
Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab
Han tycker också att testerna bör göras regelbundet på arbetsplatsen för att ge verklig nytta.
– I likhet med andra test säger det bara något om här och nu. Ska man ha någon verklig nytta av det ska man genomföra testet ett par gånger i veckan. Men även ett test på en arbetsplats minskar ju smittspridningen.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket