Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Corona lockar utrikes födda till facket

Antalet utrikes födda tjänstemän som går med i facket har ökat de senaste åren, men ligger fortfarande på en låg nivå. Under våren har Unionen fått många nya medlemmar – bland annat i Järvaområdet. Orsaken stavas corona.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund / TT
Under coronapandemin har Unionen fått drygt sex procent nya medlemmar i Järvaområdet. Anders Wiklund / TT

Bland tjänstemannaförbunden är det två Saco-förbund som har flest utrikes födda medlemmar, Läkarförbundet och Sveriges universitetslärare och forskare, där 30 procent av medlemmarna är födda i ett annat land. Bland Unionens medlemmar har 15 procent utländsk bakgrund, enligt en rapport från Arena idé.  

Att fackförbunden historiskt sett haft svårt att locka utrikes födda medlemmar tror Maria Nilsson, ordförande för Unionens regionstyrelse i Stockholm, har flera orsaker.

– Dels tror jag att facket betyder olika i olika länder. I Sverige har vi en lång tradition att engagera oss fackligt, våra mor- och farföräldrar var med, det var en självklarhet. Men i vissa länder är fackförbunden korrupta, i andra blir du straffad om du engagerar dig fackligt så det är en utmaning att visa vad Unionen står för.

Sedan februari och fram till i dag, har Unionen dock sett att medlemsantalen i de områden där man inte ökat så mycket senaste åren, har stigit. I Järvaområdet ökade man exempelvis med drygt sex procent spritt över olika branscher. Även de förtroendevalda blev fler. Förklaringen stavas bland annat coronapandemi.


Maria Nilsson, ordförande för Unionens regionstyrelse i Stockholm.

– Jag tror att coronasmittan har lyft det som är fackföreningarnas kärna, varför man är med. Facket ska vara en trygghet och just nu känner sig många otrygga på arbetsmarknaden. Det är lätt att glömma bort det i goda tider. Våra siffror visa inte etnicitet men vi vet att fler utrikes födda har blivit förtroendevalda där vilket är bra, då det speglar dem som bor i området och vilka frågor som är viktiga för dem.

Maria Nilsson tror också att det är viktigt hur Unionens som förbund presenterar sig utåt för att alla medlemmar ska känna sig representerade och välkomna.

– Hur ser vår förbundsstyrelse och våra regionstyrelser ut och vad speglar det? Här tror jag att vi har ett arbete att göra, tillsammans i Unionen för att få in mer olikheter. Det håller inte att säga att man inte hittar personer, för då har man en struktur som inte fungerar. Och det jobbar vi på hela tiden.

Utrikes födda tjänstemän

Redan 2006 var organisationsgraden sju procent lägre bland utrikes födda tjänstemän än bland inrikes födda: 70 respektive 77 procent.  2019 hade skillnaden ökat till nio procent (65 respektive 74 procent). I privat sektor var differensen fyra procentenheter både 2006 och 2019.

Sedan 2008 har Unionen ökat i andelen medlemmar som är födda utomlands från nio procent till 15 procent.

Den svenska modellen i en oviss tid, ARena Idé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Elisabeth Sasse, Unionen.
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren.. Rekrytering av ny kanslichef påbörjas direkt. Sasse har varit på Unionen sedan februari 2022. Foto: Janerik Henriksson/TT/Folksam.

Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer. 

I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:

– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.

Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång. 

Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.

– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.

Nekar till konflikt

Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.

– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.

Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?

Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.

Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?

– Nej, det gör det absolut inte.

I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?

– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.

"Kan få in ny energi"

Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.

– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.

Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:

– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.

Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?

Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.

Vad är det för mål?

Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen. 

Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.

Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?

Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.

18 månaders avgångsvederlag

Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.

Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.

"Har lite olika trådar"

Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:

– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.

Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer. 

I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren".