Bland tjänstemannaförbunden är det två Saco-förbund som har flest utrikes födda medlemmar, Läkarförbundet och Sveriges universitetslärare och forskare, där 30 procent av medlemmarna är födda i ett annat land. Bland Unionens medlemmar har 15 procent utländsk bakgrund, enligt en rapport från Arena idé.
Att fackförbunden historiskt sett haft svårt att locka utrikes födda medlemmar tror Maria Nilsson, ordförande för Unionens regionstyrelse i Stockholm, har flera orsaker.
– Dels tror jag att facket betyder olika i olika länder. I Sverige har vi en lång tradition att engagera oss fackligt, våra mor- och farföräldrar var med, det var en självklarhet. Men i vissa länder är fackförbunden korrupta, i andra blir du straffad om du engagerar dig fackligt så det är en utmaning att visa vad Unionen står för.
Sedan februari och fram till i dag, har Unionen dock sett att medlemsantalen i de områden där man inte ökat så mycket senaste åren, har stigit. I Järvaområdet ökade man exempelvis med drygt sex procent spritt över olika branscher. Även de förtroendevalda blev fler. Förklaringen stavas bland annat coronapandemi.
Maria Nilsson, ordförande för Unionens regionstyrelse i Stockholm.
– Jag tror att coronasmittan har lyft det som är fackföreningarnas kärna, varför man är med. Facket ska vara en trygghet och just nu känner sig många otrygga på arbetsmarknaden. Det är lätt att glömma bort det i goda tider. Våra siffror visa inte etnicitet men vi vet att fler utrikes födda har blivit förtroendevalda där vilket är bra, då det speglar dem som bor i området och vilka frågor som är viktiga för dem.
Maria Nilsson tror också att det är viktigt hur Unionens som förbund presenterar sig utåt för att alla medlemmar ska känna sig representerade och välkomna.
– Hur ser vår förbundsstyrelse och våra regionstyrelser ut och vad speglar det? Här tror jag att vi har ett arbete att göra, tillsammans i Unionen för att få in mer olikheter. Det håller inte att säga att man inte hittar personer, för då har man en struktur som inte fungerar. Och det jobbar vi på hela tiden.
Utrikes födda tjänstemän
Redan 2006 var organisationsgraden sju procent lägre bland utrikes födda tjänstemän än bland inrikes födda: 70 respektive 77 procent. 2019 hade skillnaden ökat till nio procent (65 respektive 74 procent). I privat sektor var differensen fyra procentenheter både 2006 och 2019.
Sedan 2008 har Unionen ökat i andelen medlemmar som är födda utomlands från nio procent till 15 procent.
