Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Bökigt att jobba när barnen är hemma

Riksdagen har nu gett regeringen möjlighet att stänga skolorna. Om stängningen blir verklighet försvinner en stor del av arbetskraften. Och redan nu kämpar många föräldrar med att hinna med sina jobb.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Om förskolor och skolor stänger kommer det bli svårt för många föräldrar att jobba heltid hemifrån. Colourbox

Debatten om huruvida Sverige bör stänga alla skolor har varit intensiv. Förespråkarna anser att det kan minska smittspridningen. Motståndarna hävdar att en stängning har liten effekt på coronasmittan och att barnens föräldrar behövs på sina arbeten. Under torsdagen röstade en enhällig riksdag igenom en lagändring som ger regeringen egen makt att stänga för- och grundskolor. Mycket tyder dock på att barn till föräldrar i vissa yrken även fortsättningsvis erbjuds barnomsorg.

Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab

Men redan nu måste många föräldrar dela uppmärksamheten mellan jobbdatorn och barnen, särskilt i Stockholmsregionen där alla som kan uppmanas att arbeta hemifrån. Samtidigt är fler barn än vanligt hemma från skola och förskola med lindriga förkylningssymptom. I många familjer innebär det att både barn och föräldrar är hemma och försöker få något vettigt gjort.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

Ett av många företag med tillfälliga hemmajobbare är Tele 2. Enligt HR-chefen Karin Svensson är deras anställda vana vid att jobba digitalt och att inte ha fasta kontorsplatser. Det innebär i sin tur att omställningen inte är så stor.

– Våra medarbetare är vana användare av till exempel Teams, Skype och SharePoint, vilket givetvis underlättar. Nu har vi säkerställt att de system vi använder har ytterligare kapacitet för att kunna hantera medarbetare som sitter uppkopplade på olika nätverk.

Hon säger också att Tele 2 har en viktig samhällsfunktion och att det därför är viktigt att företaget kan fortsätta att leverera hög kvalitet.

– Men i den här speciella situationen är det också viktigt att vi som arbetsgivare är lyhörda för hur den enskilde medarbetaren påverkas och anpassar oss efter våra medarbetares individuella förutsättningar.

Wikimedia Foundation, som driver sajten Wikipedia, har arbetsgivaren bestämt att 20 timmar i veckan är rimlig arbetstid under coronakrisen. Företaget har anställda över hela världen, bland annat i länder där skolorna har stängt.

– I fredags fick vi ett brev från högsta ledningen med besked om att vi tills vidare inte behöver arbeta mer än 20 timmar i veckan. Vi får jobba mer om vi vill, men ingen förväntar sig det, säger Peter Hedenskog, som ser till att sajten fungerar.

Hans upplevelse är att arbetstidsförkortningen verkligen är en förkortning – inte bara något som låter bra i teorin.

– Samtliga chefer har gått ut med att det verkligen är 20 timmar i veckan som gäller, att det är den nya normen. Och vi får fördela timmarna hur vi vill under veckan.  

Peter Hedenskog arbetar hemifrån även när det inte är coronatider och tycker att det fungerar bra.

– Det beror på att jag har fullt förtroende från mina chefer. På tidigare arbetsplatser har jag haft en del chefer med starkt kontrollbehov och då har det inte fungerat lika bra. Det är skönt att känna att cheferna litar på en. Men det är svårare att jobba samtidigt som barnen är hemma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.