Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Balans i livet det nya svarta

Att äga en dyr bil eller att ha de senaste tekniska prylarna toppar inte längre svenskarnas statuslista. Viktiga statussymboler som istället lockar i allt högre grad är att vara rik på livserfarenheter och ha en bra balans mellan arbete och fritid, visar en ny undersökning.
Petra Rendik Publicerad 22 augusti 2014, kl 14:20
Carlos Osorio/TT
En snajdig bil slår inte längre balans mellan jobb och fritid. Carlos Osorio/TT

Mjuka värden är det som gäller visar en undersökning från ett bemanningsföretag som ställt frågor kring status till drygt 4 500 personer. Traditionella statussymboler som att äga en dyr bil, fritidshus, de senaste tekniska prylarna eller att vara bra på sport värderas inte lika högt längre.

Att ha ett statusjobb verkar inte heller stå högst på agendan, bara fyra av tio anser att det är viktigt med ett arbete som ger status. Men åsikterna går isär mellan olika branscher. Inom reklam fäster man större vikt vid status än vad man gör inom till exempel hantverksyrken och servicebranschen.

Det som däremot är viktigare än dyr bil och coola tekniska prylar är att ha bra balans mellan arbete och fritid.

Allt fler tycks värdesätta ett bra liv utanför jobbet enligt undersökningen. Att vara rik på livserfarenheter, vara en bra förälder och lycklig gift rankas också högt på statuslistan.

Att många vill ha ett bra liv vid sidan av arbetet är inget som förvånar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Förbundets egna undersökningar om det gränslösa arbetslivet visar att tjänstemännen vill ha kontroll över sina arbetstider, man vill själv i stor utsträckning bestämma var och när man arbetar.

Men med det flexibla arbetslivet finns också risker. Många tror att de har mer fritid än vad man egentligen har. För när du sitter hemma i soffan och ska vara ledig passar du ändå på att svara på några jobbmejl och tänker inte på att du arbetar.

- Det vi ser bland våra medlemmar är att man vill ha ett flexibelt arbetsliv, det har blivit en slags livsstil. Det är bra att vi har kontroll över våra arbetstider men vi måste också se riskerna med det. Många jobbar mycket mer än vad man kanske tror och då rubbas den där balansen mellan jobb och fritid.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.