Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Osäkert om AD avgör strejkrätt

I april stoppade Arbetsdomstolen tjänstemännens strejk för flexpension. Beslutet var dock inte slutgiltigt. Men nu är frågan om ett sådant ens kommer. Facken har fortfarande möjlighet att dra tillbaka målet från domstolen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Unionen stämmer Folkuniversitetet för avtalsbrott. Claudio Bresciani / TT

Tiotusen medlemmar i Unionen och Sveriges Ingenjörer var beredda att strejka när AD:s beslut kom som en kalldusch. AD konstaterade att flexpension hör hemma inom tjänstepensionen ITP. Eftersom ITP-avtalet fortfarande gäller råder fredsplikt, ansåg AD som dock tillade att rättsläget är oklart.

- Målet ligger kvar i AD, inget har gjorts som gör att det inte kommer att prövas. Men som i alla tvister är det upp till parterna att bestämma. Utgångspunkten är att processen fortsätter, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Facken har varit tydliga med att avsikten fortfarande är att driva igenom flexpensionen för samtliga medlemmar. I dag står de företag som tillhör Almega, arbetsgivarföreningen för tjänsteföretagen, utanför.

- Vi anser att det här är en intressefråga mer än en rättsfråga. Vi kommer inte att låta det bli en rättsfråga. Men det är klart att vi inte kan bortse från de rättsliga aspekterna som antingen kan bidra till att vi tar hem intressefrågan eller riskera att stjälpa så som det här interimistiska beslutet, säger Martin Wästfelt enligt vilken Unionen inom kort, sannolikt före semestrarna, kommer att presentera en strategi för hur man ska gå vidare med flexpensionen.

Hur det blir med AD:s avgörande är alltså fortfarande ytterst osäkert. Dels har parterna möjlighet att komma överens och återta ärendet. Det är dock inte mycket som talar för att det kommer ske. Dels har facken möjlighet att dra tillbaka ärendet på egen hand, en utgång som inte går att utesluta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.