Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Historiskt gap mellan fack och arbetsgivare

Inte sedan Industriavtalet kom till 1997 har fack och arbetsgivare stått längre ifrån varandra. Nu har de två veckor på sig att komma överens – annars hotar en konfliktfylld vår på svensk arbetsmarknad.
Niklas Hallstedt Publicerad
Marcus Ericsson / TT
Om parterna på industrins område inte kommer överens om avtal innan april ökar risken för konflikter, förutom inom industrin, även på andra områden på svensk arbetsmarknad. Marcus Ericsson / TT

I går skulle parterna inom industrin ha fått ett avtalsförslag från de särskilda medlarna, de opartiska ordförandena (opo). Det kom inget. Opo ansåg att de stod för långt ifrån varandra.

– Det är första gången under Industriavtalets historia som det med bara två veckor kvar inte finns någon grundskiss att ta ställning till, sa Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, när Facken inom industrin höll pressträff på tisdagen.

Enligt Anders Ferbe har konfliktrisken nu ökat ”från grönt trafikljus till gult trafikljus”.

– Vårt absoluta mål är att träffa ett avtal som kan vara normerande på svensk arbetsmarknad. Men ju närmare påsk vi kommer utan att ha inlett reella förhandlingar, desto större blir konfliktrisken.

Skulle parterna på industrins område inte träffa avtal innan april ökar också risken för konflikter på andra områden på svensk arbetsmarknad. I det läget finns det ju inget ”märke”, en normerande löneökning, att förhålla sig till. Samma sak gäller sannolikt om avtalet upplevs som för högt eller för lågt.

– Vi har ett genuint intresse av att inte hamna fel vad gäller konkurrenskraften för näringslivet. Det vet ju alla att det är våra medlemmar som först får betala priset, konstaterade Martin Linder, Unionens ordförande.

På presskonferensen redovisade Facken inom industrin nya ekonomiska bedömningar som tydligt skiljer sig från arbetsgivarnas. Man påpekar bland annat att de svenska arbetskraftskostnaderna sjunker jämfört med Västeuropa, att industriproduktionen kommit ikapp omvärldens och att produktivitetsutvecklingen visserligen fortfarande är lägre än före finanskrisen, men i alla fall ökar.

– Det var rätt av oss att växla ned löneökningstakten i förra avtalsrörelsen. Det finns dock inga skäl till ytterligare nedväxling nu, men det är ännu för tidigt att växla upp, konstaterade Martin Linder.

Löneökningarnas storlek är den stora frågan att komma överens om innan ett avtal kan skrivas under av båda parter. Vad gäller två övriga frågor har arbetsgivare och fack dock enats: det gäller jämställdhet och arbetsmiljö. Vad man enats om vill dock ingen avslöja.  

 

Fotnot: Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, GS, Livs och Sveriges Ingenjörer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.