Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Historiskt gap mellan fack och arbetsgivare

Inte sedan Industriavtalet kom till 1997 har fack och arbetsgivare stått längre ifrån varandra. Nu har de två veckor på sig att komma överens – annars hotar en konfliktfylld vår på svensk arbetsmarknad.
Niklas Hallstedt Publicerad
Marcus Ericsson / TT
Om parterna på industrins område inte kommer överens om avtal innan april ökar risken för konflikter, förutom inom industrin, även på andra områden på svensk arbetsmarknad. Marcus Ericsson / TT

I går skulle parterna inom industrin ha fått ett avtalsförslag från de särskilda medlarna, de opartiska ordförandena (opo). Det kom inget. Opo ansåg att de stod för långt ifrån varandra.

– Det är första gången under Industriavtalets historia som det med bara två veckor kvar inte finns någon grundskiss att ta ställning till, sa Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, när Facken inom industrin höll pressträff på tisdagen.

Enligt Anders Ferbe har konfliktrisken nu ökat ”från grönt trafikljus till gult trafikljus”.

– Vårt absoluta mål är att träffa ett avtal som kan vara normerande på svensk arbetsmarknad. Men ju närmare påsk vi kommer utan att ha inlett reella förhandlingar, desto större blir konfliktrisken.

Skulle parterna på industrins område inte träffa avtal innan april ökar också risken för konflikter på andra områden på svensk arbetsmarknad. I det läget finns det ju inget ”märke”, en normerande löneökning, att förhålla sig till. Samma sak gäller sannolikt om avtalet upplevs som för högt eller för lågt.

– Vi har ett genuint intresse av att inte hamna fel vad gäller konkurrenskraften för näringslivet. Det vet ju alla att det är våra medlemmar som först får betala priset, konstaterade Martin Linder, Unionens ordförande.

På presskonferensen redovisade Facken inom industrin nya ekonomiska bedömningar som tydligt skiljer sig från arbetsgivarnas. Man påpekar bland annat att de svenska arbetskraftskostnaderna sjunker jämfört med Västeuropa, att industriproduktionen kommit ikapp omvärldens och att produktivitetsutvecklingen visserligen fortfarande är lägre än före finanskrisen, men i alla fall ökar.

– Det var rätt av oss att växla ned löneökningstakten i förra avtalsrörelsen. Det finns dock inga skäl till ytterligare nedväxling nu, men det är ännu för tidigt att växla upp, konstaterade Martin Linder.

Löneökningarnas storlek är den stora frågan att komma överens om innan ett avtal kan skrivas under av båda parter. Vad gäller två övriga frågor har arbetsgivare och fack dock enats: det gäller jämställdhet och arbetsmiljö. Vad man enats om vill dock ingen avslöja.  

 

Fotnot: Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, GS, Livs och Sveriges Ingenjörer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.