Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I november presenterar Facken inom industrin sina krav inför den kommande avtalsrörelsen. Men innan de fem förbunden kan enas om lönenivån för det så kallade märket och andra prioriterade frågor är det mycket som ska hinnas med. Just nu pågår ett intensivt arbete där respektive organisation diskuterar frågan och facken understryker att man inte vill föregå den demokratiska processen. Först i juni när Unionens förbundsråd spikat sina avtalskrav kommer definitiva besked var förbundet står. Men redan nu har några frågor utkristalliserat sig som kan komma att bli de viktigaste i den kommande avtalsrörelsen.
– En sådan fråga är balans i arbetslivet, alltså hur vi med bibehållen hälsa och möjlighet till avkoppling ska hantera arbetslivet. Den är inte ny, men oerhört viktig, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.
Ett annan viktig fråga är utbyggnaden av flexpensionen.
– Där är vi inte färdiga. Vår målsättning är att arbetsgivarna ska betala två procent extra till tjänstepensionen och vi har hunnit olika långt inom olika områden. Där vi kommit längst är det i dag 1,3 procent. Almega ligger en bit efter men där är vi överens om att bygga ut till samma nivå som inom industrin.
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, poängterar vikten av förstärkt kompetensutveckling.
– Våra medlemmar har en hög utbildning men alla behöver fylla på med kunskap och i dag saknas det ofta möjligheter till kortare tekniska utbildningar under anställningen. Där tycker vi att arbetsgivarna måste jobba mer aktivt, säger hon.
Jämställdhet, arbetstidsfrågor och det gränslösa arbetslivet är andra frågor som facken vill driva.
Man kan ju faktiskt prata sig till en lågkonjunktur
IF Metall ser gärna ett extra fokus på medlemmarnas arbetsmiljö.
– Vi har haft väldigt många dödsolyckor under förra året och det här året har inte heller börjat bra så arbetsmiljöfrågorna kommer nog spela stor roll i avtalsrörelsen. Men exakt hur de kraven ser ut är omöjligt att veta än. Det är sådant vi funderar på just nu, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.
Den stora tvistefrågan i avtalsrörelsen kommer inte överraskande att bli frågan om löneutrymmet där fackens fokus är att få till reallöneökningar. Att arbetsgivare och fack målar upp olika bilder av konjunkturläget tillhör förhandlingsspelet.
– Lön brukar alltid vara en laddad fråga. När vi ställer våra krav i november är det baserat på gedigna ekonomiska analyser som vi gör under hösten. I avtalsrörelsen förhandlar vi om vad vi tror om framtiden, inte vad som varit. Men man kan inte påstå att vi är inne i någon extremt turbulent tid just nu, säger Niklas Hjert.
Veli-Pekka Säikkälä, är inne på samma spår.
– Arbetsgivarna målar upp en väldigt mörk bild, enligt vilken vi är på väg in i en lågkonjunktur och att vi därför måste växla ner på lönetakten. Vi känner igen den där lågkonjunkturen de pratar om och det är inte heller de signalerna vi får från våra medlemmar, säger han.
– Jag tycker det är ett lite farligt agerande, för man kan ju faktiskt prata sig till en lågkonjunktur. Det kan få många att vänta med att byta bil eller avstå från en investering. Då blir det arbetsgivarna påstår självuppfyllt.
Facken anser att det nuvarande treåriga avtalet har levererat i form av reallöneökningar, stärkt konkurrenskraft, hög sysselsättning och pensionsavsättningar.
– Det har varit ett antal bra år, samtidigt finns det en frustration kring att det lokalt varit väldigt svårt att få något utöver det centrala avtalet. Den bakgrunden kommer vi att ha med oss när vi går in i förhandlingen. Vi kan konstatera att det finns många företag som gått bra under den här perioden, säger Niklas Hjert.
Det är bekvämare att sitta på läktaren och kritisera
Camilla Frankelius instämmer i analysen men är samtidigt missnöjd med hur arbetsgivarna hanterat löneavtalen på lokal nivå.
– Våra löneavtal är något som vi definitivt kommer återkomma med till arbetsgivarna för att diskutera. Vi tycker inte att det fungerar, företagen har gjort enorma vinster på senaste tid och då måste det ge mer i lönekuvertet än det har gjort, säger hon.
Även tjänstesektorn är internationellt konkurrensutsatt. Förs det några diskussioner om att utöka gruppen som är med och sätter märket?
– Det finns en stående öppen inbjudan men det är ingen på arbetsgivarsidan som har svarat på det. Det är ett stort ansvarstagande och alla är inte beredda att axla det. Det kan vara bekvämare att sitta på läktaren och kritisera, säger Niklas Hjert.
Enligt Unionens förhandlingschef kan man acceptera speciella lönesatsningar för vissa kvinnodominerade yrken.
– Vi har accepterat det tidigare och är öppna för en sådan diskussion om det finns grupper som ligger fel och om det är rimligt att de får högre lön. Det vi vänt oss emot är om väldigt stora sektorer som i princip omfattar hela arbetsmarknaden ska ha mer än märket – då hotas hela märkessättningen, säger han.
Enligt honom har reallöneökningar under perioden med Industriavtalet kommit alla på arbetsmarknaden till gagn, inte bara vissa grupper.
– Att åstadkomma förändringar i vissa grupper är lättare när det skapas reallöneökningar, står man däremot och stampar är det betydligt svårare. Industriavtalet är inget hinder för relativa löneförändringar som det ibland framhålls, jag skulle snarare säga att det är en förutsättning.
Enligt de inblandade parterna i Facken inom industrin brukar det inte vara några svårigheter att komma överens, trots olika intressen.
– Vi har jobbat ihop länge och har samsyn kring de grundläggande sakerna. Men det finns så klart områden där det skiljer sig. Kraven på tillgänglighet ser olika ut på kollektiv- och tjänstemannasidan, arbetsmiljö är ett annat område där det kan skilja, säger Niklas Hjert.
Foto: Sveriges Ingenjörer, Brian Predstrup, Alex Giacomini
Facken inom industrin består av Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, GS och Livs.
Märket är den löneöverenskommelse som industrins fack och arbetsgivare gör och som fungerar som norm för övriga arbetsmarknaden.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.
De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.
Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.
En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.
– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:
– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.
Han får medhåll av Nikklas Jormé.
– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.
Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”
Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet.
Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.
Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.
Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.
– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.
Vad tycker du om att man varslat om strejk?
– Jag är inte så inläst på det.
Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?
– Inte direkt.
I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.
– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.
Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.
Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop
I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.
I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.
Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.
Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag.
Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.
Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman.
Facket vill att övertidsersättningen för deltidsanställda blir så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.
– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.
I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.
– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:
– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen.
Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal.
– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.
Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?
– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.
Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”
– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.
Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?
– Det är det alltid när man lägger varsel.
Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.
– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.
Men är Midsommarsnapsen hotad?
– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.
Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?
– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.
Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.
– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.
Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar.
Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen
