Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

Under fredagen bytte fack och arbetsgivare inom industrin krav inför avtalsrörelsen 2020. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.
Anita Täpp Publicerad
Karin Wesslen/TT
Martin Linder (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall) och Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer). Karin Wesslen/TT

På fredagsmorgonen överlämnade Unionen tillsammans med IF Metall och Sveriges Ingenjörer sina gemensamma avtalskrav till Teknikföretagen.

Förbunden kräver löneökningar på 3,0 procent, med en individgaranti på minst 530 kronor per månad. Vilket man anser är förenligt med att industrin kommer fortsätta ha en hög konkurrenskraft.

– Det går i grunden bra för svensk industri. Den avmattning vi ser är från historiskt höga nivåer och vi har ingen lågkonjunktur i sikte. I jämförelse med viktiga konkurrensländer klarar sig svensk industri bra, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, under fredagens presskonferens.

– Vi ser att industriproduktionen har ökat, att lönsamheten är god, att företagens priser har ökat markant och att industrins investeringar har stigit. Då är det också viktigt att våra medlemmar får ta del av de goda resultat som de har varit med om att skapa. Därför anser vi att vårt krav på 3,0 procent är högst rimligt. Och för att säkerställa att alla får ta del av löneökningar kräver vi att det skapas en så kallad individgaranti, fortsatte hon.

Facken kräver också fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension. Hur stor avsättning man anser ska göras kommer dock inte preciseras förrän i de kommande förhandlingarna efter årsskiftet.

Förbunden vill också se åtgärder för minskade arbetsskador och en förbättrad rehabilitering.

Läs mer: Arbetsgivarnas krav oroar Martin Linder

Ett krav är att arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamheten förbättras genom att det skapas tydligare mål och rutiner som kontinuerligt följs upp. Ett annat krav är att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges vid alla nyanställningar, vid inhyrning av personal liksom när en anställd får en ny befattning eller varit borta från jobbet ett tag.

– Om introduktionen om arbetsmiljörisker blir bättre så minskar också risken för alla arbetsskador oavsett om det handlar om fysisk arbetsmiljö eller psykosocial arbetsmiljö. Det kräver vi för att få ett slut på ohälsan och skadorna i arbetslivet och ytterst handlar det om att sätta stopp för de tragiska arbetsolyckorna. Ingen ska bli sjuk av, skada sig eller dö på sitt jobb, sa Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Facken kräver också åtgärder för att främja jämställdheten.

– Att vara föräldraledig från sitt arbete ger en negativ effekt på lön och karriärmöjligheter, både vad gäller män och kvinnor,  jämfört med de som inte varit föräldralediga. Och eftersom kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten ger det en större negativ effekt för kvinnors lön och karriärmöjligheteter. Därför ställer vi nu ett gemensamt krav på att det upprättas en handlingsplan för föräldraledigas återgång i arbete, där det ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra negativa effekter, sa Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

Vad gäller förbundsspecifika krav på teknikavtalets område är några exempel vad gäller Unionen och Sveriges Ingenjörer att de tjänstemän som jobbar på obekväma arbetstider förutom ekonomisk ersättning också ska ersättas med ledig tid. Det för att de ska kunna förena arbetsliv och privatliv liksom få tid för återhämtning. Facken ställer även krav på att ersättningen ska höjas.

För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv vill facken också se att löneutfyllnad betalas vid tillfällig föräldrapenning vid vård av barn.

– Uttaget av vab, alltså vård av barn, är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv ställer vi krav på att det ska ske en löneutfyllnad på upp till 90 procent av lönen som betalas ut vid uttag av tillfällig föräldrapenning. Den ska kunna ges i upp till fem dagar per kalenderår och anställd. Vi tycker det är väldigt viktigt att det inte ska vara en ekonomisk fråga vem som stannar hemma med det sjuka barnet, sa Martin Linder vid pressträffen.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen kräver å sin sida, inte helt oväntat, låga lönekostnader för företagen, då man anser att det krävs för industrins konkurrenskraft.

– Det vi nu, efter en första hastig genomgång av motpartens krav vet, har gjort oss förvånade. Kravbilden hamnar på ungefär 4 procent, uppdelat på ett löneökningskrav, ökade inbetalningar till pensionssystemet och en låglönesatsning som berör cirka 40 procent av de yrkesverksamma på arbetsmarknaden. Det är en omfattning långt utöver vad den konkurrensutsatta industrin kan klara av, sa Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen

– För att kunna behålla industrins konkurrenskraft måste vi ha en återhållsamhet i lönekraven. Så utrymmet är begränsat. För att industriavtalets intentioner ska kunna vidhållas måste lönekraven vara låga eller helst inte innebära några kostnadsökningar alls för företagen, fortsatte han.

Vilket löneutrymme arbetsgivarna anser finns vill man ännu inte uttala sig om.

Teknikföretagen kräver också att arbetsgivarna får större utrymme för att förlägga arbetstid, både vad gäller ordinarie och övertid. Liksom att tiden för när huvudsemestern ska förläggas utökas till att vara mellan maj till september i stället för dagens juni till augusti.

Arbetsgivarorganisationen ställer även krav på att lönepotten ska vara lokalt dispositiv. Alltså att de lokala parterna fullt ut ska förfoga över löneutrymmet på den egna arbetsplatsen, när det gäller IF Metalls medlemmar.

– Vi vill se företags- och medarbetarnära löneavtal och att dessa, inklusive utrymmet för lönerevision, ska vara helt dispositiva och anpassas till företagets ekonomiska förutsättningar. Det betyder också att individgarantier inte hör hemma i kollektivavtal. För vi menar att lön ska sättas utifrån prestation, kunskap och ansvar och inget annat, sa Maria Möller, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Både facken och arbetsgivarsidan förklarade att man har som mål att teckna ett 1-årigt avtal och att det ska vara i hamn senast den 31 mars 2020. Avtalsrörelsen drar igång på allvar efter årsskiftet.

Facken kräver:

  • Löneökningar på 3,0 procent, med en individgaranti på minst 530 kronor i månaden.
  • Fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension. Ännu oklart med hur mycket.
  • Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering
  • Åtgärder för att främja jämställdheten

Unionens och Sveriges ingenjörers branschspecifika krav:

  • Arbete på obekväm arbetstid ska ersättas både med bättre ekonomisk ersättning och ledig tid.
  • Löneutfyllnad på upp till 90 procent av lönen vid tillfällig föräldrapenning för vård av barn.

Arbetsgivarna kräver:

  • Låga lönekostnader för företagen. Ännu oklart vad det betyder i procenttal och kronor.
  • Större utrymme för arbetsgivare att förlägga arbetstiden, både ordinarie och övertid.
  • Att lönepotten, vad gäller IF Metalls medlemmar, ska vara lokalt dispositiv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT och telekom klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.