Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

Under fredagen bytte fack och arbetsgivare inom industrin krav inför avtalsrörelsen 2020. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.
Anita Täpp Publicerad
Karin Wesslen/TT
Martin Linder (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall) och Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer). Karin Wesslen/TT

På fredagsmorgonen överlämnade Unionen tillsammans med IF Metall och Sveriges Ingenjörer sina gemensamma avtalskrav till Teknikföretagen.

Förbunden kräver löneökningar på 3,0 procent, med en individgaranti på minst 530 kronor per månad. Vilket man anser är förenligt med att industrin kommer fortsätta ha en hög konkurrenskraft.

– Det går i grunden bra för svensk industri. Den avmattning vi ser är från historiskt höga nivåer och vi har ingen lågkonjunktur i sikte. I jämförelse med viktiga konkurrensländer klarar sig svensk industri bra, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, under fredagens presskonferens.

– Vi ser att industriproduktionen har ökat, att lönsamheten är god, att företagens priser har ökat markant och att industrins investeringar har stigit. Då är det också viktigt att våra medlemmar får ta del av de goda resultat som de har varit med om att skapa. Därför anser vi att vårt krav på 3,0 procent är högst rimligt. Och för att säkerställa att alla får ta del av löneökningar kräver vi att det skapas en så kallad individgaranti, fortsatte hon.

Facken kräver också fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension. Hur stor avsättning man anser ska göras kommer dock inte preciseras förrän i de kommande förhandlingarna efter årsskiftet.

Förbunden vill också se åtgärder för minskade arbetsskador och en förbättrad rehabilitering.

Läs mer: Arbetsgivarnas krav oroar Martin Linder

Ett krav är att arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamheten förbättras genom att det skapas tydligare mål och rutiner som kontinuerligt följs upp. Ett annat krav är att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges vid alla nyanställningar, vid inhyrning av personal liksom när en anställd får en ny befattning eller varit borta från jobbet ett tag.

– Om introduktionen om arbetsmiljörisker blir bättre så minskar också risken för alla arbetsskador oavsett om det handlar om fysisk arbetsmiljö eller psykosocial arbetsmiljö. Det kräver vi för att få ett slut på ohälsan och skadorna i arbetslivet och ytterst handlar det om att sätta stopp för de tragiska arbetsolyckorna. Ingen ska bli sjuk av, skada sig eller dö på sitt jobb, sa Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Facken kräver också åtgärder för att främja jämställdheten.

– Att vara föräldraledig från sitt arbete ger en negativ effekt på lön och karriärmöjligheter, både vad gäller män och kvinnor,  jämfört med de som inte varit föräldralediga. Och eftersom kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten ger det en större negativ effekt för kvinnors lön och karriärmöjligheteter. Därför ställer vi nu ett gemensamt krav på att det upprättas en handlingsplan för föräldraledigas återgång i arbete, där det ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra negativa effekter, sa Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

Vad gäller förbundsspecifika krav på teknikavtalets område är några exempel vad gäller Unionen och Sveriges Ingenjörer att de tjänstemän som jobbar på obekväma arbetstider förutom ekonomisk ersättning också ska ersättas med ledig tid. Det för att de ska kunna förena arbetsliv och privatliv liksom få tid för återhämtning. Facken ställer även krav på att ersättningen ska höjas.

För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv vill facken också se att löneutfyllnad betalas vid tillfällig föräldrapenning vid vård av barn.

– Uttaget av vab, alltså vård av barn, är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. För att öka möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv ställer vi krav på att det ska ske en löneutfyllnad på upp till 90 procent av lönen som betalas ut vid uttag av tillfällig föräldrapenning. Den ska kunna ges i upp till fem dagar per kalenderår och anställd. Vi tycker det är väldigt viktigt att det inte ska vara en ekonomisk fråga vem som stannar hemma med det sjuka barnet, sa Martin Linder vid pressträffen.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen kräver å sin sida, inte helt oväntat, låga lönekostnader för företagen, då man anser att det krävs för industrins konkurrenskraft.

– Det vi nu, efter en första hastig genomgång av motpartens krav vet, har gjort oss förvånade. Kravbilden hamnar på ungefär 4 procent, uppdelat på ett löneökningskrav, ökade inbetalningar till pensionssystemet och en låglönesatsning som berör cirka 40 procent av de yrkesverksamma på arbetsmarknaden. Det är en omfattning långt utöver vad den konkurrensutsatta industrin kan klara av, sa Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen

– För att kunna behålla industrins konkurrenskraft måste vi ha en återhållsamhet i lönekraven. Så utrymmet är begränsat. För att industriavtalets intentioner ska kunna vidhållas måste lönekraven vara låga eller helst inte innebära några kostnadsökningar alls för företagen, fortsatte han.

Vilket löneutrymme arbetsgivarna anser finns vill man ännu inte uttala sig om.

Teknikföretagen kräver också att arbetsgivarna får större utrymme för att förlägga arbetstid, både vad gäller ordinarie och övertid. Liksom att tiden för när huvudsemestern ska förläggas utökas till att vara mellan maj till september i stället för dagens juni till augusti.

Arbetsgivarorganisationen ställer även krav på att lönepotten ska vara lokalt dispositiv. Alltså att de lokala parterna fullt ut ska förfoga över löneutrymmet på den egna arbetsplatsen, när det gäller IF Metalls medlemmar.

– Vi vill se företags- och medarbetarnära löneavtal och att dessa, inklusive utrymmet för lönerevision, ska vara helt dispositiva och anpassas till företagets ekonomiska förutsättningar. Det betyder också att individgarantier inte hör hemma i kollektivavtal. För vi menar att lön ska sättas utifrån prestation, kunskap och ansvar och inget annat, sa Maria Möller, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Både facken och arbetsgivarsidan förklarade att man har som mål att teckna ett 1-årigt avtal och att det ska vara i hamn senast den 31 mars 2020. Avtalsrörelsen drar igång på allvar efter årsskiftet.

Facken kräver:

  • Löneökningar på 3,0 procent, med en individgaranti på minst 530 kronor i månaden.
  • Fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension. Ännu oklart med hur mycket.
  • Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering
  • Åtgärder för att främja jämställdheten

Unionens och Sveriges ingenjörers branschspecifika krav:

  • Arbete på obekväm arbetstid ska ersättas både med bättre ekonomisk ersättning och ledig tid.
  • Löneutfyllnad på upp till 90 procent av lönen vid tillfällig föräldrapenning för vård av barn.

Arbetsgivarna kräver:

  • Låga lönekostnader för företagen. Ännu oklart vad det betyder i procenttal och kronor.
  • Större utrymme för arbetsgivare att förlägga arbetstiden, både ordinarie och övertid.
  • Att lönepotten, vad gäller IF Metalls medlemmar, ska vara lokalt dispositiv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Ingen strejk på Systembolaget – nytt avtal klart

Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Noa Söderberg, Ola Rennstam Publicerad 4 juni 2025, kl 11:10
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är klart.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT

Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.

– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.

– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.

Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson

Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.

Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.

Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.

Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.

Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.

– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.

Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.

Unionenklubben positiv

Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.

Foto: Systembolaget

– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.

 

Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.

– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.

Arbetsgivarna: Mer varierade scheman

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.

De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.

Jonas Alshorn, butiksanställd på Systembolaget.
Jonas Alshorn jobbar på Systembolaget i centrala Stockholm. Han säger att det är bra att facket kan strejka om man inte kommer överens med arbetsgivarna om lön, arbetstid och övertidsersättning. Varslet om strejk på Systembolaget handlar också om arbetstidsförkortning. Noa Söderberg, Jessica Gow/TT

Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.

De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.

Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.

Kritik mot regler för schemaläggning

En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.

– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:

– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.

Han får medhåll av Nikklas Jormé. 

– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.

En vinhylla på Systembolaget.
Anställda på Systembolaget går ut i strejk 10 juni om inget avtal nås före dess. Konflikten handlar om schemaläggning och regler för deltid, mertid och övertid. Den gäller också arbetstidsförkortning. Johan Nilsson/TT

Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”

Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. 

Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.

Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.

Kombinerar jobb och studier

Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.

– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.

Vad tycker du om att man varslat om strejk?

– Jag är inte så inläst på det. 

Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?

– Inte direkt.

I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.

– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.

Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.

Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop

I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.

I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.

Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.

Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag. 

Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.

Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen för deltidsanställda blir så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.