Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

”Ett försök att utarma den svenska modellen”

Ett försök att utarma den svenska modellen och få till ett minskat fackligt inflytande. Så uppfattar Unionen det krav som arbetsgivarna inom Almega nu har lagt fram i avtalsrörelsen.
Anita Täpp Publicerad
Förhandlingsbord, dokument, pennor.
I den nu pågående avtalsrörelsen har arbetsgivarorganisationen Almega lagt fram ett krav enligt vilket arbetsgivarna ska kunna kringgå bestämmelserna i medbestämmandelagen, mbl. Foto: Colourbox.

Enligt mbl, medbestämmandelagen, ska arbetsgivare med kollektivavtal alltid förhandla inför förändringar som påverkar verksamheten eller de anställda. På de företag som har kollektivavtal med Unionen ska förhandlingarna ske med den lokala fackklubben och om en sådan saknas med förbundets regionkontor. 

Men i den nu pågående avtalsrörelsen har arbetsgivarorganisationen Almega lagt fram ett krav enligt vilket arbetsgivarna ska kunna kringgå bestämmelserna i mbl genom att bara vara skyldiga att förhandla med facket vid större förändringar i verksamheten.

Det exempelvis vid driftinskränkningar som leder till arbetsbrist, vid flytt av verksamhet mellan enheter och områden och vid omorganisationer som berör minst tio anställda.

"Vill se ett minskat fackligt inflytande"

I övrigt vill man också slippa den informationsskyldighet som finns i lagen genom att arbetsgivarna inte ska behöva informera facket utan bara berörd personal vid en förändring.

Ia Hamn. Foto: Patrik Nygren,

 Det här kravet finns inom nästan alla Almegas avtalsområden där kraven i avtalsrörelsen är växlade mellan Almega och Unionen nu. Men längst har man gått inom det avtalsområde som gäller IT, där man kräver att detta också ska gälla även om det finns en fackklubb på arbetsplatsen, säger Ia Hamn, central ombudsman och ansvarig för Almega IT-avtalet, på Unionen.

– Men i stort kan vi se att en ökad makt för arbetsgivarna och ett minskat fackligt inflytande är viktigt för Almega.  Och som vi ser det är det här kravet ett försök att utarma den svenska modellen och få till ett minskat fackligt inflytande.  För det innebär ju att vi som fackförbund, våra klubbar och enskilda medlemmar får minskade möjligheter till insyn och påverkan, vilket vi naturligtvis inte kan gå med på.

Vill slopa nivåer för längstlöner

Därför har Unionen avvisat kravet. Men det behöver inte betyda att Almega inte kommer att försöka använda det i den fortsatta förhandlingen.

– Ingen förhandling är ju klar innan den är klar. Men när det gäller det här kravet så ser vi det som helt orimligt att vi skulle kunna få något i gengäld som skulle kunna vara i paritet med den inskränkning som det skulle innebära, säger hon.

Bland Almegas övriga krav finns, när det gäller löneavtalet, sifferlösa avtal och slopade nivåer för lägstlöner.  Dessutom vill man ge arbetsgivarna möjlighet till större flexibilitet vid förläggningen av ordinarie arbetstid genom att ändra på reglerna för natt-, dygns- och veckovila.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension. 

 

Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Eva Guovelin, förbundsordförande Livs och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under en pressträff om nya industriavtalet som parterna enats om under natten. Avtalen ger ett värde på 3,4 procent den 1 april 2025 och 3,0 procent den 1 april 2026.
Fack och arbetsgivare har enats om ett tvåårigt industriavtal med ett värde på totalt 6,4 procent, med 3,4 procent i år och 3,0 procent nästa år. Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Eva Guovelin, Livs och Per-Olof Sjöö, GS. Foto: Anders Wiklund/TT.

Avtalet i korthet:

  1. Löneökningar: Facken inom industrin och arbetsgivarsidan har kommit överens om ett tvåårigt kollektivavtal med ett värde på totalt 6,4 procent, med 3,4 procent i år och 3,0 procent nästa år.
  2. Arbetstidsförkortning. System för arbetstidsförkortning för samtliga områden inom industrin. För tjänstemän handlar förändringen om en arbetstidsförkortning på cirka en dag per år.
  3. Normerande avtal: Industriavtalet ses som normerande för resten av arbetsmarknaden i Sverige. Det innebär att detta avtal sätter riktmärket för löneökningar för andra sektorer.
  4. Förhandlingarnas utmaningar: Förhandlingarna har varit ovanligt tuffa denna gång. Fackens ursprungliga krav på 4,2 procent löneökning på ett år avvisades, och ett medlarbud på 7,7 procent över tre år avvisades också av facken.

    Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Efter långa förhandlingar är industriavtalet, som brukar ses som normerande för resten av arbetsmarknaden, i mål. Under natten till tisdagen kom parterna till slut överens om ett två-årigt avtal med ett sammanlagt värde på 6,4 procent – varav 3,4 procent under det första året och 3 procent det andra året. Det är den tredje högsta nivån i Industriavtalets historia.

Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen.
Peter Hellberg. Foto: Anders Wiklund/TT.

– Unionens långsiktiga mål har varit en arbetstidsförkortning på över 100 timmar. På de områden där vi inte hade system för arbetstidsförkortning så har vi nu det. Men men man kan inte stressa fram det, för då tar för mycket av löneutrymmet. Jag tror att våra medlemmar kommer att vara nöjda med att de får en reallöneökning och samtidigt som man får en förkortad arbetstid, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande. 

Enligt facken har det varit ovanligt tuffa förhandlingar. Det var framför allt frågan om arbetstidsförkortning som arbetsgivarna inom industrin hade svårt att smälta.

– Det har varit tuffa förhandlingar och det känns som vi har ägnat extra många timmar den här gången. Det har varit många komponenter att få ihop. Detta är det tredje högsta i Industriavtalet historia, men vi bedömer att svensk industri har en bra utgångspunkt när konjunkturen vänder. De har en hög vinstandel och en god konkurrenskraft mot utlandet så vi gör bedömningen att svensk industri klarar av det, säger Peter Hellberg.

Kommer det verkligen att bli reallöneökningar för Unionens medlemmar?

– Man kan aldrig vara säker, helt plötsligt kan något hända i världen, men alla ekonomer vi pratat med säger att det kommer att bli reallöneökningar – med marginal.
 

Arbetsgivarna: ”Djupt bekymrade”

Arbetsgivarna är bekymrade över att det nya avtalet ligger på en hög kostnadsnivå som kan äventyra konkurrenskraften. Man jämför bland annat med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, sammanfattar även han avtalsförhandlingarna som ovanligt komplicerade. 

Per Widolf. Foto: TT/Anders Wiklund

– Det som varit svårast att komma överens om har varit lönenivåerna, vi har stått långt ifrån varandra – väldigt länge. Det är först de sista timmarna som vi lyckades nå i mål, säger han.

Per Widolf konstaterar att förhandlingarna ”stökats till ordentligt” av fackens krav på arbetstidsförkortning. 

– Våra medlemsföretag är verksamma en i en miljö där vi har svag tillväxt och både Europa och Sverige har enorma utmaningar. Det är egentligen bisarrt att prata om arbetstidsförkortning i den miljön. Det är uppenbart att vi i stället borde fundera på hur mycket vi jobbar. Vi måste ha ut fler arbetade timmar i Sverige, inte färre.

Arbetstidsförkortning: en dag

Förutom löneökningar innehåller avtalen även avsättningar till systemen för arbetstidsförkortning och deltidspension.
Parterna har enats om att införa system för arbetstidsförkortning på de områden inom industrin där det tidigare har saknats, och bygga ut de system där det redan fanns. För tjänstemännen handlar det om ytterligare en dag ledigt per år. På Teknikavtalet är Unionen därmed uppe i nio dagars arbetstidsförkortning  – långt ifrån Unionens mål på 100 timmar per år. Avsättningen till arbetstidsförkortning motsvarar 0,5 procent i avtalsvärde, vilket alltså innebär att löneutrymmet i själva verket blir 2,9 procent under 2025 och 3,0 procent under 2026.

Förhandlingarna fortsätter

Närmast väntar fler tuffa förhandlingar för Unionen – särskilt inom tjänstesektorn. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, ser arbetstidsförkortningen i Industriavtalet som en nyckel för att lyckas även där.

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

– Det var sju områden inom industrin som inte hade arbetstidsförkortning – nu har vi det på alla områden. Det kommer att lägga en viktig grund för de fortsatta förhandlingarna. Vi är fast beslutna att driva igenom det på alla Unionens områden, och nu står Almega och TechSverige på tur, säger han.

Facken krävde 4,2 procent

Fackens krav på löneökning på 4,2 procent – på ett år – inklusive kostnaden för sänkt arbetstid, avvisades från arbetsgivarhåll redan i höstas. För en dryg vecka sedan kom medlarna med ett bud på 7,7 procents löneökning på tre år som arbetsgivarna kunde acceptera men som facken avvisade som oacceptabelt. 

Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna och Tomas Undin, förhandlingschef Teknikföretagen, under en pressträff om nya industriavtalet
Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna och Tomas Undin, förhandlingschef Teknikföretagen, under en pressträff om nya industriavtalet som parterna enats om under natten. Avtalen ger ett värde på 3,4 procent den 1 april 2025 och 3,0 procent den 1 april 2026. Foto: Anders Wiklund/TT.

Industriavtalet

Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan arbetsgivarna och facken inom industrin. Löneökningarna i avtalet anger nivån som resten av arbetsmarknaden ska förhålla sig till – det så kallade ”märket”. 

Facken inom industrin är:  

IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet.

Industriarbetsgivarna omfattar:

 Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige), Livsmedelsföretagen TMF (Trä- och Möbelföretagen), Gröna arbetsgivare, Grafiska Företagen, Teko (Sveriges textil- och modeföretag).

Källa: Industrirådet

Avtalsrörelse

Unionen rustar för strejk

Förhandlingarna i avtalsrörelsen går trögt. Nu gör sig Unionen redo för konflikt. Medlemmar inom IT, tech och bygg utbildas i hur de ska agera vid en strejk.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 11:57
Blir det strejk? Senast Unionen strejkade var 2016. Nu förbereder sig förbundet på nytt för konflikt. Samtidigt anklagar facket ett stort svenskt IT-företag för att be sina anställda uppge facktillhörighet – något som kan bryta mot föreningsfriheten. Foto: TT/Fredrik Sandberg

Avtalsrörelsen är inne i ett intensivt slutskede. Vid midnatt löper många av de stora avtalen ut och möjligheten att parterna inte kommer överens är överhängande. Särskilt på de avtalsområden där Almega är motparten. Enligt Unionen har arbetsgivarorganisationen hittills inte velat diskutera fackens stora fråga: arbetstidsförkortning. 

Facken sitter inte och inväntar resultatet av förhandlingarna. Runt om i landet jobbar Unionens ombudsmän med att mobilisera medlemmar och förtroendevalda. Dick Nilsson är mobiliseringsansvarig på förbundets regionkontor Skaraborg/Väst.

– Vi förbereder oss på att ta ut några arbetsplatser i konflikt, helt enkelt. Vi är på gång och har utbildningar i konflikthantering, vi har medlemsmöten, jobbar oss redo för konflikt. 

Vilka branscher gäller det?

– Det är brett. Vi har Grafiska avtalet, Byggnadsämnesavtalet och IT-avtalet.

Det hör inte till vanligheterna med konflikt på svensk arbetsmarknad. Känner ni er redo?

– Ja. Vi bär ju en förhoppning att vi inte behöver ha någon konflikt. Men vi måste ju jobba så. Vi kan liksom inte ligga och ta det lugnt. Vår region har god organisationsgrad, vi har många klubbar på våra arbetsplatser och mycket medlemmar.

Hur är reaktionen bland medlemmar när ni börjar prata om detta?

– Det finns en stor förståelse för att vi måste driva på för att få våra krav igenom. Alla har vi ju känt av inflationen och annat som har hänt. Så det finns en förväntansbild på Unionen, att vi försöker komma tillbaka i någon form av reallöneökning igen, säger Dick Nilsson.

”Ska vara på tårna”

Förberedelserna pågår också i region Göteborg. Det berättar gruppchef Ulf Werner.

– Vi är ute och träffar förtroendevalda, främst inom IT och tech, det område där vi tror att det blir svårast att komma överens. Syftet är att våra klubbar på arbetsplatserna ska vara på tårna om det blir en konflikt.  Avtalen går ut på tisdag och då kan vi inte stå oförberedda.

Även Åsa Windahl, ombudsman i region Mellannorrland, har hållit utbildningar för klubbstyrelserna inom Almegaområdet, det vill säga företag inom tjänstesektorn.

– Vi trycker framför allt på vikten av att nå ut med information till medlemmarna om varför vi kan behöva ta till konflikt och vad som gäller vid en strejk. Men vi får hoppas att det kommer att lösa sig med avtalen.

Arbetsgivare frågar om fackmedlemskap

Samtidigt anklagar Unionen ett stort svenskt IT-företag” för att efterforska sina anställdas facktillhörighet inför en eventuell konflikt. Facket vill inte uppge vilket företag det rör sig om, ”på grund av förhandlingsläget”, men säger att det är ett medlemsföretag i arbetsgivarorganisationen TechSverige som har en lokal klubb.

Enligt Unionen ska företaget ha bett sina anställda att på digital väg informera om huruvida de är med i facket. Företaget ska också ha påstått att anställda som vill förhålla sig neutrala under en konflikt måste ansöka om tjänstledighet, något som inte stämmer.

Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, säger till Kollega att händelsen är ”mycket allvarlig”.

– Vi har föreningsfrihet i Sverige. Arbetsgivare som beter sig på det här sättet riskerar att kränka den.

Behöver inte en arbetsgivare kunna planera vad som händer om det blir konflikt?

– Det är precis det som är grejen, en arbetsgivare ska inte kunna planera hur man ska lägga upp arbetsuppgifter för att kunna kringgå en konflikt. Det skulle vi se som ett konfliktbrott.

Vet ni om någon medlem har följt arbetsgivarens uppmaning?

Det vet jag faktiskt inte. Till de medlemmar som hört av sig säger vi såklart att de inte har någon som helst skyldighet att svara, säger Ia Hamn.

Nicole Vianna, kommunikationschef på TechSverige, skriver i ett mejl till Kollega att de inte vill kommentera uppgifterna.

– Vi uttalar oss inte om enskilda företag och har därför inget ytterligare att säga i den här frågan.