Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega vill slopa individgarantin

Unionen vill ha avtal om flexpension med Almega. Som motkrav förväntar sig Almega att fackförbundet går med på lösningar som är positiva för arbetsgivarna. Det framgår av ett PM från Almega.
David Österberg Publicerad
Roger Vikström/TT
Exteriör av arbetsgivarorganisationen Almegas byggnad på Sturegatan i Stockholm. Roger Vikström/TT

Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega har bråkat om flexpensionen sedan 2013. Unionen vill ha den, Almega inte. Under årets avtalsrörelse varslade Unionen om strejk för att få igenom sitt krav, men hindrades av Arbetsdomstolen.

Snart är det dags för en ny avtalsrörelse. Almega är rädd för att Unionen lyckas hitta ett sätt att genomföra en strejk. Organisationen oroar sig också för att samarbetet med Unionen blir lidande om bråket om flexpensionen fortsätter. Det framgår av ett brev som Almegas ledning skickat till förbundsdirektörer inom Almega och som tidningen Arbetet publicerat.

Under hösten har därför Unionen, Almega och Sveriges Ingenjörer börjat arbeta på en principöverenskommelse om att införa flexpension. Överenskommelsen består av åtta delar och hittills har parterna kommit överens om fyra. De återstående fyra handlar bland annat om anställningsformer och avtalsturlistor och Almega räknar med eftergifter från Unionen. I brevet står att Almega tydligt ”har markerat att vår förväntan är att dessa arbetsgrupper ska leverera lösningar som är positiva för arbetsgivarna och därmed balanserar upp hela paketet.”

Arbetsgivarna hoppas också slippa individgarantier i kommande löneavtal. Det är inte en del av principöverenskommelsen, men nämns ändå i brevet. Där står att Almega och Unionen ”ska starta ett intensivt arbete för att ersätta individgarantierna med en mer utvecklande löneprocess i de sju avtalen som fortfarande har individgarantier.”. Det kan i så fall innebära att en anställd blir helt utan löneökning om arbetsgivaren anser att personen inte presterat tillräckligt bra.

Jennie Zetterström, presschef på Unionen, säger att Unionen inte vill kommentera arbetet med överenskommelsen innan den 15 december, då arbetsgrupperna ska vara klara.

För Unionen har individgarantin tidigare varit en mycket viktig fråga. I förra avtalsrörelsen krävde förbundet exempelvis en lägsta garanterad löneökning på 385 kronor för anställda inom Telekom.

Hösten 2015 var Unionens inställning att alla avtal skulle innehålla en siffra på lönehöjningar. I en intervju med Kollega sa Niklas Hjert då att avtal utan individgarantier fungerat dåligt på flera områden.

- Individgarantin kommer att bli en tuff fråga. Vi har i vissa avtal ersatt den siffersatta individgarantin med ett krav på åtgärdsplan vid låga löneökningar. Den processen gör halt nu. Förbundsrådet har beslutat att alla avtal ska ha siffersatta individgarantier, för man anser inte att det har fungerat överallt.

2013 övervägde Unionen att ta ut tandsköterskor i strejk efter att Vårdföretagarna ville ta bort individgarantin i avtalet.

Och 2012 tog Unionen ut över 1 000 medlemmar på tidnings- och bokförlag i strejk, bland annat för att få igenom kravet på individgaranti. I ett pressmeddelande sa Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, att garantin var ett skydd mot godtycke.

- Arbetsgivaren ska inte ensidigt sätta lönen. Våra medlemmar vill se en lön som sätts i öppna processer med kriterier som är väl förankrade bland de anställda och företaget. Innan vi nått dit måste de anställda ha någon form av skydd mot godtycke – individgarantin fyller det syftet, sa han vid det tillfället.

Å andra sidan har Unionen redan i dag flera avtal utan lönegaranti. Då brukar avtalet i stället kompletteras med att arbetsgivaren förbinder sig att hjälpa anställda som inte presterar tillräckligt för att personen på sikt ska kunna höja sin lön.

Flexpension innebär att en del av löneökningen används till extra pensionsbetalningar eller till att göra det möjligt att gå ner i arbetstid mot slutet av arbetslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.