Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega har bråkat om flexpensionen sedan 2013. Unionen vill ha den, Almega inte. Under årets avtalsrörelse varslade Unionen om strejk för att få igenom sitt krav, men hindrades av Arbetsdomstolen.
Snart är det dags för en ny avtalsrörelse. Almega är rädd för att Unionen lyckas hitta ett sätt att genomföra en strejk. Organisationen oroar sig också för att samarbetet med Unionen blir lidande om bråket om flexpensionen fortsätter. Det framgår av ett brev som Almegas ledning skickat till förbundsdirektörer inom Almega och som tidningen Arbetet publicerat.
Under hösten har därför Unionen, Almega och Sveriges Ingenjörer börjat arbeta på en principöverenskommelse om att införa flexpension. Överenskommelsen består av åtta delar och hittills har parterna kommit överens om fyra. De återstående fyra handlar bland annat om anställningsformer och avtalsturlistor och Almega räknar med eftergifter från Unionen. I brevet står att Almega tydligt ”har markerat att vår förväntan är att dessa arbetsgrupper ska leverera lösningar som är positiva för arbetsgivarna och därmed balanserar upp hela paketet.”
Arbetsgivarna hoppas också slippa individgarantier i kommande löneavtal. Det är inte en del av principöverenskommelsen, men nämns ändå i brevet. Där står att Almega och Unionen ”ska starta ett intensivt arbete för att ersätta individgarantierna med en mer utvecklande löneprocess i de sju avtalen som fortfarande har individgarantier.”. Det kan i så fall innebära att en anställd blir helt utan löneökning om arbetsgivaren anser att personen inte presterat tillräckligt bra.
Jennie Zetterström, presschef på Unionen, säger att Unionen inte vill kommentera arbetet med överenskommelsen innan den 15 december, då arbetsgrupperna ska vara klara.
För Unionen har individgarantin tidigare varit en mycket viktig fråga. I förra avtalsrörelsen krävde förbundet exempelvis en lägsta garanterad löneökning på 385 kronor för anställda inom Telekom.
Hösten 2015 var Unionens inställning att alla avtal skulle innehålla en siffra på lönehöjningar. I en intervju med Kollega sa Niklas Hjert då att avtal utan individgarantier fungerat dåligt på flera områden.
- Individgarantin kommer att bli en tuff fråga. Vi har i vissa avtal ersatt den siffersatta individgarantin med ett krav på åtgärdsplan vid låga löneökningar. Den processen gör halt nu. Förbundsrådet har beslutat att alla avtal ska ha siffersatta individgarantier, för man anser inte att det har fungerat överallt.
2013 övervägde Unionen att ta ut tandsköterskor i strejk efter att Vårdföretagarna ville ta bort individgarantin i avtalet.
Och 2012 tog Unionen ut över 1 000 medlemmar på tidnings- och bokförlag i strejk, bland annat för att få igenom kravet på individgaranti. I ett pressmeddelande sa Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, att garantin var ett skydd mot godtycke.
- Arbetsgivaren ska inte ensidigt sätta lönen. Våra medlemmar vill se en lön som sätts i öppna processer med kriterier som är väl förankrade bland de anställda och företaget. Innan vi nått dit måste de anställda ha någon form av skydd mot godtycke – individgarantin fyller det syftet, sa han vid det tillfället.
Å andra sidan har Unionen redan i dag flera avtal utan lönegaranti. Då brukar avtalet i stället kompletteras med att arbetsgivaren förbinder sig att hjälpa anställda som inte presterar tillräckligt för att personen på sikt ska kunna höja sin lön.
Flexpension innebär att en del av löneökningen används till extra pensionsbetalningar eller till att göra det möjligt att gå ner i arbetstid mot slutet av arbetslivet.
