Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
De flesta bolag har en hemsida med kontaktuppgifter som mejladresser och telefonnummer till både ledning och personal. Det gäller ironiskt nog inte Facebook, vars produkt bygger på att cirka 1,5 miljarder människor dagligen delar med sig av sina privatliv.
Det har också Ulf Solhall, Unionens tf regionchef i Norrbotten, fått erfara. Han har sedan i höstas förgäves försökt få kontakt med företaget, som bland annat har stora datahallar i Luleå. Till slut åkte han ut till serverhallarna och knackade på.
- Det går ju inte att komma in oanmäld. Men jag lämnade mina kontaktuppgifter till vakten. Sedan ringde platschefen tillbaka.
Efter det bjöds Unionen in att träffa Joel Kjellgren, Facebooks platschef i Luleå. Det var ett positivt möte, berättar Ulf Solhall, som dock inte kunde komma längre med den lokala kontakten.
Arbetsgivaren finns på Europakontoret i Dublin och det är där diskussionen om kollektivavtal med Facebook Sverige måste tas. Men nu har Unionen fått kontakt med rätt personer i Dublin och inom en snar framtid kommer nästa möte att äga rum.
- Vi har begärt ett möte för att diskutera vad kollektivavtal innebär för Facebook som arbetsgivare och för de anställda, säger Ulf Solhall.
Facebook är ett amerikanskt bolag utan fackliga traditioner och med en strikt hierarki. Dessutom är det ovanligt slutet. Inte ens Ulf Solhall är säker på hur många anställda bolaget har i Sverige och hur många som är anställda av olika underleverantörer och dotterbolag.
Som regionchef i Uppsala har han dock stött på liknande bolagsstrukturer tidigare, som i kontakten med utlandsägda läkemedelsbolag.
- Man får backa lite, och börja med att förklara från grunden hur arbetsmarknaden fungerar här, förklara den svenska modellen.
Från Facebook har man tidigare sagt att de anställdas villkor ändå är bättre än vad något kollektivavtal kan ge. Vad har de att vinna på att teckna kollektivavtal?
- De har säkert bra villkor, men med all säkerhet inte lika bra på alla punkter. Ett kollektivavtal försämrar inga villkor, det finns ingen anledning att vara rädd för det. För tjänstemän innebär kollektivavtal en bottenplatta som ger trygghet och rättvis del av kakan.
Har du kunnat tala med några av de anställda på Facebook i Sverige och höra hur de tänker?
- Nej, det har jag inte. Det är ju svårt att komma in på arbetsplatsen. Men nu har vi kontakten på plats. Nu kan vi börja resonera.
Vad har Unionen att vinna på att få till ett avtal med Facebook?
- Det är ett amerikanskt, globalt företag i världen. Det är mycket viktigt att vi kan träffa ett kollektivavtal med en så stor aktör som Facebook.
Vågar du hoppas på att det ska gå i hamn?
- Jag tror på att Facebook, i dess strävan att vara en god arbetsgivare, tecknar kollektivavtal med Unionen efter att de har fått förklarat innebörden av ett kollektivavtal för sig.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.