Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Skärp kraven på körskolorna"
Snart ska man kunna få studielån för att ta körkort. Trafikläraren Patrik Ivarsson tycker att det är ett gyllene tillfälle att rensa i en bransch där svartjobb och fula villkor är vanliga.
Regeringen har lovat att unga som har gått ut gymnasiet med godkända betyg ska kunna ta studielån på upp till 25 000 kronor för att ta B-körkort. Och för att garantera att alla får en bra utbildning kommer tillsynen av trafikskolorna att skärpas.
– Jag tycker att förslaget om CSN-lån för körkortsutbildning är jättebra och trafikskolorna är väldigt glada över löftet. Men jag vill och hoppas att myndigheten ställer krav på att utbildningsföretagen har kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.
Patrik Ivarsson var för några år sedan med och kämpade för att hans dåvarande arbetsgivare skulle teckna kollektivavtal. Så skedde också, efter strejkhot, men vid det laget hade Patrik Ivarsson bytt jobb till en arbetsgivare som erbjöd honom bättre lön och villkor.
– Kollektivavtal ger bättre skydd för den anställde. Utan avtal är man utlämnad till arbetsgivarens humör, säger han.
– Den trafikskola jag jobbar på i dag utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen, som ställer krav på kollektivavtal i sina upphandlingar, så det blev aldrig några diskussioner, det var bara för arbetsgivaren att skriva under. Min tanke är att CSN skulle kunna ställa samma krav.
Göran Skarby, ordförande för Trafiklärarnas Riksförbund, en samarbetsgrupp för trafiklärare, stöder Patrik Ivarssons idé om kollektivavtalskrav fullt ut.
– Förslaget är genialt. Det finns alldeles för mycket oetiskt i denna bransch. Det är dags att fackförbunden sätter stopp för de gråskalor som råder och som varken gagnar eleverna eller oss som jobbar i branschen, säger Göran Skarby.
Både han och Patrik Ivarsson anser att det förmodligen råder överetablering i branschen, vilket har lett till prishets. Många arbetsgivare anser att de varken har råd med kollektivavtal eller hyggliga löner till de anställda. Patrik Ivarssons förra arbetsgivare ansåg sig inte ens ha råd med parkeringsavgifterna för skolans bilar – dem fick trafiklärarna betala ur egen ficka.
Dessutom finns en hel del oseriösa aktörer som varken betalar skatt eller sociala avgifter.
– Det är en bransch som det är lätt att tjäna svarta pengar i. Visst, man får ju övningsköra privat, handleda till exempel sina barn, men det är ju ingen som tror på att någon har 200 barn, vilket en handledare hade registrerat sig för, säger Patrik Ivarsson.
– Blir vi av med svartskolorna löser vi kanske problemen med prispressen. Jag hoppas också att löftet om CSN-lånen ska ge trafikskolorna lite bättre status, men det förutsätter att myndigheten ställer krav på utbildningsföretagen att teckna kollektivavtal, säger Patrik Ivarsson.
Enligt statistiken har sex av tio arbetsgivare som krav att den som söker jobb har B-körkort. Samtidigt saknar sex av tio ungdomar under 24 år körkort, ofta på grund av att de inte har råd att ta det.
– Unga hamnar i ett moment 22-läge – de har inte råd att ta körkort eftersom de inte har något jobb, och för att få jobb behöver de körkort, säger Patrik Ivarsson, som tror att regeringslöftet kommer att lösa även detta problem.
6 AV 10 KÖRSKOLOR SAKNAR AVTAL
FAKTA OM BRANSCHEN
Det finns cirka 3 000 trafiklärare och 750 trafikskolor i Sverige, runt 300 av skolorna har kollektivavtal. För att bli trafiklärare krävs en yrkesutbildning på ett och ett halvt år. Lönen för en trafiklärare varierar mycket, men har läraren behörighet att utbilda för B-körkort (vanlig bil) ligger lönen på runt 25 000 kronor. De lärare som har behörighet att ge lektioner för motorcykel och tung trafik kan begära högre lön. Priset på en körlektion kan variera mellan 380 och 800 kronor för 40 minuter.
STUDIELÅN FÖR KÖRKORT UTREDS
Det var i höstas som Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet presenterade löftet att senast 2018 erbjuda studielån från CSN för körkortsutbildning. Förslaget utreds för närvarande.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
Nu inleds förhandlingar på Spotify
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
Utesluter inte konflikt
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.
