Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Under onsdagen kom domen i det mål där 186 personer, de flesta medlemmar i Unionen, stämt Unionen för ”olovligt förfogande över pensionsrätt”. Medlemmarna är eller var kabinanställda hos flygbolaget SAS.
Tingsrätten anser dock att Unionen hade rätt att komma överens med SAS om höjd pensionsålder. Domen innebär att Unionen därmed inte behöver betala någon ersättning till de personer som stämt förbundet. I tingsrätten krävde de ersättning för pensionskapitalet i den extra ålderspensionen mellan 60 och 65 år som de ansåg att de förlorat.
Tingsrätten anser inte heller att de kabinanställda blev av med sina pensionspengar – utan att pengarna omdisponerats så att de anställda fick ut pengarna senare i livet.
Varje person som stämt Unionen får betala drygt 13 000 kronor i rättegångskostnader. Unionens totala rättegångskostnader var knappt 2,5 miljoner kronor.
Bakgrunden till stämningen är den ekonomiska kris som SAS befann sig i 2012. Flygbolaget var nära att gå i konkurs och Unionen gick därför med på att teckna ett kollektivavtal som innebar sämre pensionsmöjligheter för kabinanställda. Den nya uppgörelsen innebar bland annat att pensionsåldern höjdes från 60 till 65 år.
Läs mer: Medlemmar i rättegång mot Unionen
Avtalet orsakade raseri hos många medlemmar och 186 av dem stämde Unionen. Medlemmarna ansåg att Unionen inte hade rätt att teckna ett avtal som försämrade pensionsrättigheterna ”utan enskilda arbetstagares godkännande”. De ansåg också att de hade varit med och finansierat pensionsrättigheterna genom att avstå lön.
23 av de 186 kabinanställda var inte medlemmar i Unionen, men ansåg att förbundet ändå skadat dem genom att teckna ett avtal som skadade även icke-medlemmar.
Martin Wästfelt är Unionens chefsjurist. Han anser att domen var väntad.
– Processen har pågått i flera år, men det kom inte upp något nytt under huvudförhandlingen. Så på det viset var domen väntad. Å andra sidan handlar målet om komplicerade frågor och ITP styrs av ett omfattande regelverk, säger han.
Innebär domen att man som medlem i ett fackförbund har små möjligheter att få rätt om förbundet tecknar ett avtal som man ogillar?
– Ja, det kan man säga. Det är ju en effekt av det kollektiva förhandlingssystemet. Och i det här fallet anser vi att vi förankrade avtalet väldigt väl hos medlemmarna, mer än vad vi normalt gör. Det mest anmärkningsvärda här var att medlemmarna stämde sitt fackförbund och inte sin arbetsgivare, trots att det var arbetsgivaren som sparade pengar genom överenskommelsen.
Kommer ni att agera annorlunda om en liknande situation uppstår i framtiden?
– Nej. Vår uppfattning har ju hela tiden varit att vi hade rätt att teckna avtalet och att vi förankrade det väl hos medlemmarna. Känslomässigt kan jag förstå att medlemmarna upplevde avtalet som smärtsamt. Men i det här fallet handlade det om att undvika en konkurs. Att vi vann målet innebär att det kollektiva förhandlingssystemet står tryggt och stabilt, hade vi förlorat hade vi kanske haft skäl att ompröva sättet att förhandla på.
Kollega har varit i kontakt med Jonas Wiberg, ombud för de kabinanställda som stämde Unionen. Han vill vänta med att kommentera domen tills han diskuterat den med sina klienter.
Domen kan överklagas till Svea hovrätt, men prövningstillstånd krävs.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.
Allt arbete som WAECO Sweden, som bland annat sysslar med luftkonditionering för fordon, utför åt Tesla sätts i blockad från och med den 3 november 05.00.
Att inget sådant arbete får ske är kopplat till själva arbetsuppgiften, så det gäller även om det blir ett annat företag som tar över arbetet.
– Förhandlingarna har hittills varit resultatlösa och strejken har pågått sedan oktober 2023 – men vi ger oss inte. Med gemensam facklig kraftsamling vill vi bidra till att förändra läget och se till att Tesla tar ansvar som arbetsgivare, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef i en kommentar.
IF Metalls strejk mot Teslas bolag i Sverige, för att få ett kollektivavtal på plats, har pågått i två år nu.
Flera svenska fackförbund, och flera nordiska, har gett sig in i konflikten. För Unionens del är det här den sjätte sympatiåtgärden.
DEKRA Industrial AB
– Blockad mot arbete för Tesla, inklusive besiktning av fordonslyftar i Teslas verkstäder.
– Varsel: 16 maj 2024
Kiwa Sweden AB
– Blockad efter att Tesla börjat anlita Kiwa istället för DEKRA.
– Varsel: 4 juli 2024
Qvalify AB
– Blockad mot besiktning av Teslas maskiner.
– Varsel: 3 oktober 2024
Tekniska verken i Linköping
– Blockad mot driftsättning av Teslas laddstationer.
– Varsel: 4 november 2024
J&B Maskinteknik AB
– Blockad mot service av utrustning i Teslas verkstäder.
– Varsel: 7 november 2024
WAECO Sweden WSE AB
– Blockad mot allt arbete som utförs för Teslas räkning.
– Varsel: 22 oktober 2025 (träder i kraft 3 november 2025)