Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Fem myter om kollektivavtal

Myter, missuppfattningar eller rena rama smutskastningen? Trots att facket ihärdigt sjunger kollektivavtalets lov är inte alla lika säkra på dess överlägsenhet. De allra flesta har mycket att vinna på kollektivavtal. Men det finns också de som har mycket att vinna på att upprätthålla osäkerheten om kollektivavtalets fördelar.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Ute på företagen stöter man ofta på olika påståenden om kollektivavtalet. Här reder Unionens ombudsman Gunilla Krieg ut några av dem:

MYT NUMMER 1:


Kollektivavtalet är bara värdefullt för låginkomsttagare.

– Ju högre inkomst man har desto mer tjänar man på kollektivavtalet. TCO har räknat ut att värdet av kollektivavtalet för en vanlig tjänsteman är 80 000 kronor per år, men det är naturligtvis rejält olika från fall till fall. Har du en månadslön över 50 000 kronor kan du tjäna 100 000 om året bara i pensionsinbetalningar.

– För den som drabbas av en olycka kan kollektivavtalet ge en halv miljon på ett enda år genom försäkring och sjukpension.  Blir du sjuk har du sjukförsäkring som täcker upp. I en statlig utredning konstaterades att hälften av alla med sjukersättning inte får något utöver det allmänna eftersom de inte omfattades av kollektivavtal när de insjuknade.

– De allra flesta tecknar hemförsäkring, men det hjälper varken mot sjukdom eller arbetslöshet och ändå är risken att huset brinner ner betydligt mindre än att du drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.

MYT NUMMER 2:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala ut högre löner.

– Det är en myt som jag tror många chefer sprider. Lönesättningen är individuell och man kan visst ge högre löneökning än de procent som parterna avtalat om.

– Däremot är det faktiskt sant att flera globala företag har fryst lönerna för anställda världen över, i flera år – utom i Sverige, just tack vare att vi här har kollektivavtal.

MYT NUMMER 3:


Kollektivavtalet innebär intrång i valfrihet och integritet.

– Det finns de som hävdar att det är integritetskränkande att behöva anpassa sig till kollektivavtalen men utan dem kan man verkligen bli utsatt för ingrepp i den egna integriteten. Tecknar du eller din arbetsgivare en privat sjukförsäkring blir du nagelfaren av försäkringsbolaget med mycket intima frågor. Dessutom måste du ge fullmakt till försäkringsbolaget att läsa dina sjukjournaler, vars enda syfte med detta är att vända din sjukdomshistorik emot dig för att slippa betala om du blir sjuk.

– Det är en skandal att försäkringsbolag kan få tillgång till sjukjournaler. Den som är funktionshindrad eller kroniskt sjuk får dessutom ingen sjukförsäkring alls.  Med kollektivavtal får du sjukförsäkring även om du har en kronisk sjukdom eller funktionshinder bara du är arbetsför.

MYT NUMMER 4:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala in pension till alla anställda.

– Enligt avtalen behöver arbetsgivare betala in pension för anställda mellan 25 och 65 år, men det går jättebra att betala in pension även för dem som är yngre eller äldre. Det finns heller inget hinder mot att betala in mer än vad avtalet säger.

MYT NUMMER 5:


Vi har ett bättre pensionssystem än ITP.

– Det kan faktiskt finnas enstaka företag som betalar in mer i pension - men du kan inte veta om du faktiskt får ut mer i pension förrän du har börjat ta ut den. Särskilt inte om du är kvinna eftersom det i de individuella tjänstepensionerna inte finns något hinder mot könsdiskriminering. Om du är kvinna förväntas du leva längre och då kan ditt pensionskapital divideras med din förväntade livslängd.

– Privata försäkringsmäklare sprider gärna myten om att det är bättre att själv välja pensionslösning och tar extra betalt från  kundens pensionskapital för rätten att själv välja fonder. Sen tar de extra betalt en gång till för att kunden ska slippa välja fonder, som många tycker är tråkigt och tidskrävande. Den dyraste och vanligaste modellen kallas fond-i-fondlösning.

– Dessa privata företag med vinstintresse har kommit på en genial affärsidé som gett försäkringsmäklarna många miljoner från våra medlemmars tjänstepension. De motiverar extraavgifter med att de har så hög avkastning.  Men historien och forskningen visar att man inte vinner något på att jaga höga avkastningar, det är låga avgifter som ger mest i längden och facket har förhandlat fram de lägsta avgifterna. (Nyhet i DN, 26/8-14)

– Alecta har räknat ut att vid en avgift på två procent ryker en tredjedel av hela ditt pensionskapital. Betalar du tre procent försvinner hälften. Om du hade fått en räkning på hela summan när du gick i pension skulle det bli en chock.

– Även om de flesta jagar tiondels procent när det gäller låneräntor, tänker de inte så mycket på pensionsavgifterna, men tjänstepensionskapitalet för en vanlig tjänsteman blir ofta mer än två miljoner. De som har individuell tjänstepension kan tjäna mer på att sänka sina avgifter på pensionskapitalet än på att sänka sin bolåneränta. Unionen har föreslagit att alla otydliga och dolda avgifter ska ersättas med jämförpriser på pensionssparande.

– Det är nästintill omöjligt för en enskild anställd att få lika bra villkor som om det funnits kollektivavtal. Cirka hälften av de företag som inte har kollektivavtal saknar dessutom helt tjänstepension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Klart med nya löner i callcenterbranschen

Avtalet för callcenter är klart. I år blir löneökningen 3 procent. Anställda får en dag kortare arbetstid per år och deltidsanställda får övertidsersättning. Den extra ersättningen för den som jobbar under pingsten försvinner.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 5 november 2025, kl 15:27
Anställd på callcenter
Ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen ger arbetsgivarna rätt att införa delade pass. Den extra ersättningen för pingsthelgen försvinner - men höjs för andra storhelger. Colourbox

Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.

Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.

– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.

Ersättning för storhelg försvinner

Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.

– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.

Möjligt att införa delade pass

Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.

– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.

Ska meddela klubben 

Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.

– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.

Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.

Callcenteravtalet i korthet

  • Det nya avtalet gäller från den 1 november 2025. Lönepotten är 3,0 procent i år. Nästa år är den 2,5 procent.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 20 år är 21 097 kronor i år och 21 624 kronor nästa år.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 24 år är 24 458 kronor i år och 25 069 kronor nästa år.
  • Från och med nästa år får anställda en dags arbetstidsförkortning per år.
  • Deltidsanställda får rätt till övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie arbetstid.
  • Pingsten räknas inte längre som storhelg. I stället höjs lönetillägget för övriga storhelger.
  • Arbetsgivare får möjlighet att införa delade pass.