Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Under hösten har Ryanair skrivit ett ”letter of intent” med fackförbund i flera europeiska länder. Det innebär att man erkänner facken som part att förhandla om kollektivavtal med. I Belgien har det också lett till ett sådant avtal.
Nu har även ett ”letter of intent” skrivits med Unionen. Men eftersom det inte är vanligt i Sverige ledde det till långa diskussioner mellan förbundet och flygbolaget.
– Det behövs ju inte i Sverige. Men det är vanligt på Irland och i Storbritannien. Därför såg vi till sist inte heller något problem med att skriva på avtalet i och med att det ändå betyder att man respekterar våra förtroendevalda och att vi är en facklig motpart, säger Lise Iderström.
Ett krav som förbundet ställde under förhandlingarna var att både överenskommelsen liksom ett eventuellt framtida kollektivavtal ska omfattas av svensk lagstiftning, vilket flygbolaget också slutligen gick med på.
Förhandlingar om ett kollektivavtal är nu i princip redan i gång.
– Vi ska snart ha nästa träff. Men jag vill poängtera att det är långt till ett kollektivavtal. Det är nu det riktiga arbetet börjar, där många knutar ska lösas för att vi ska få ett avtal enligt svensk standard, säger Lisa Iderström.
Vilka kommer de stora stötestenarna att vara?
– Det kan jag inte gå in på. Men man kan ju ändå konstatera att vi kommer från två väldigt olika världar. Dels den irländska och svenska, dels både vad gäller företag och facket. Och vi har identifierat några saker som vi tror kommer att kräva en hel del förhandlingar. Så vi får se hur det går.
– Får vi till ett kollektivavtal så kommer det att vara enligt svensk standard, annars är det inte aktuellt för oss. Det skulle innebära väsentliga förbättringar för de anställda på Ryanair.
Michael O'Leary är känd för sin fackfientlighet. Varför denna omvändning?
– Jag tror det är flera saker. Det har ju varit en del konflikter i flera andra europeiska länder och även på pilotsidan i Sverige och det är klart att inställda flyg pressar flygbolaget, säger Lise Iderström.
– Men sedan har säkert också den EU-dom som kom mot Ryanair 2017 spelat roll. I den slogs fast att irländsk domstol inte ska avgöra de tvister flygbolaget hamnar i. Sedan har också EU-kommissionen pressat på Ryanair och förklarat att nationell lagstiftning och inte irländsk ska gälla där flygbolaget har sina baser. Det har varit ytterligare en press som jag tror har varit minst lika viktig för att flygbolaget har börjat öppna upp för förhandlingar.
Ryanair har 120 anställda på Skavsta och Landvetter som skulle kunna omfattas av kollektivavtal mellan Unionen och Ryanair. Runt 65 procent av dessa är anställda av flygbolagets egna två bemanningsföretag.
Flygexperten Jan Ohlsson tror även att Brexit är en anledning till att Ryanair har börjat samarbeta med facken.
När Storbritannien lämnar EU väntas flygtrafiken till och från landet minska.
– Brexit blir farligt för Ryanair. Flygbolaget har ett desperat behov av att få in foten i kontinentala Europa. De har redan köpt ett bolag i Europa och inlett tätt samarbete med andra, säger Jan Ohlsson.
– Den arroganta stilen mot fackföreningar och personalpolitiken är mer gångbar i Storbritannien och på Irland än i kontinentala Europa. För att inte riskera omfattande personalkonflikter ute i Europa måste de anpassa sig till övriga flygbolags arbetsvillkor.
Trots att Ryanair har träffat överenskommelser med fackförbund i flera länder är personalpolitiken fortfarande densamma, påpekar han.
– Kabinpersonalen får till exempel inga matpauser och de får själva betala för sina uniformer och transport från hotellet till flygplatsen. Och många är rädda. Att besättningen inte vågade agera när en man utsatte en äldre svart kvinna för ett rasistiskt påhopp berodde nog på att de var rädda för att få sparken.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.