Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen varslar 227

Unionen varslar 227 av sina anställda om uppsägning. Än är dock inget klart om hur många som kommer att sägas upp från sina jobb. Förhandlingarna med personalens fackliga organisation har just kommit igång.
Göran Jacobsson Publicerad

Det är nästan bara på förbundskontoret i Stockholm som Unionen vill göra sig av med personal. Kanslichef Nils-Åke Carlsson säger att varslet handlar om att förbundet ska uppfylla sina åtaganden mot myndigheterna. Syftet bakom ett sådant varsel är att arbetsförmedlingen ska få möjlighet att förbereda sig för att ta hand om dem som blir arbetslösa.

- Vår ambition är att ingen ska behöva bli arbetslös. Vi strävar också efter att slippa säga upp någon. Vi vill att de som lämnar oss ska ha känslan av att Unionen är en bra arbetsgivare, säger kanslichefen.

Unionen vill minska antalet anställda med 227 personer och målet är att facket ska ha 675 anställda. Av dem ska 400 finnas på regionkontoren och 275 på förbundskontoret i Stockholm. Neddragningen är störst på förbundskontoret, där antalet anställda ska minska med drygt 40 procent.

- Alla avdelningar på förbundskontoret ska bidra. Det får inte finnas några gräddfiler. Om bantningen blir mindre på någon enhet måste den bli större på en annan, säger Nils-Åke Carlsson.

Han säger att en bärande tanke bakom ledningens förslag är att skapa medlemsnytta och närhet till medlemmarna. Det är skälet till att förbundskontoret ska ta största delen av neddragningen. Det är också där han kan se de största samordningsvinsterna av sammanslagningen av HTF:s och Sifs organisationer

Kanslichefen kan se tre sätt för anställda att lämna Unionen. Det är genom att få ett annat arbete, genom att nappa på Unionens omställningspaket och i sista hand uppsägningar.

Unionen har lanserat två omställningspaket. Genom det första har drygt 60 personer tackat ja till avgångspension. Några få omfattas av andra typer av åtgärder. I det andra paketet finns förutom avgångspension också ekonomiskt stöd för studier och för att starta eget. 70 personer har visat intresse för detta. Under den kommande veckan måste de ta ställning till om de tänker acceptera omställningsförslaget från ledningen.

Nils-Åke Carlsson säger att det kommer ett tredje omställningspaket. Han betonar dock att det inte kommer att bli bättre än de tidigare.

Unionens kanslichef säger att det ligger "gamla oförrätter" bakom ledningens planerade neddragningar. Det handlar om att Sifs förbundskontor hade fler anställda än vad antagna beslut föreskrivit och att HTF hade en ansträngd ekonomi. Till det kommer medlemsminskning och försämrad ekonomi. Kongressen förra hösten satte som mål att 85 procent av den egna verksamheten ska betalas av medlemsavgifter. Resten får komma från kapitalavkastning. Unionens kapital är runt tio miljarder kronor.

I torsdag i förra veckan började förhandlingarna mellan ledningen och personalens fackliga organisation. Först ska en ny organisation bestämmas. Nils-Åke Carlsson beskriver ledningens förslag som en utveckling av det som redan finns. En del verksamheter ska slås samman och han vill se en stabil och tydlig organisation.

Först sedan organisationen är förhandlad kommer diskussionen om övertalighet och uppsägningar. Kanslichefens förhoppning är att allt ska vara klart till sista september.

- Det får inte ta för lång tid. Det skapar osäkerhet och stress. Samtidigt gör vår öppenhet och strävan efter delaktighet att processen drar ut på tiden, säger Nils-Åke Carlsson.

På frågan om de fackliga förhandlingarna kan leda till en mindre bantning av personalen än 227 personer svarar inte kanslichefen konkret. Han vill troligen vare sig stänga eller öppna dörren för förhandlingar om antalet.

Ledningens plan är att personalminskningarna ska vara genomförda till nästa sommar och att den nya organisationen ska fungera fullt ut år 2012.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.