Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ungas arbetslöshet i fokus under FN:s ungdomsår

Nästan 75 miljoner unga söker i dag arbete världen över. Värst drabbade är länderna i Mellanöstern och Nordafrika, där antalet fattiga unga arbetstagare dessutom ökar mest.
Linnea Andersson Publicerad 30 augusti 2012, kl 10:25

FN har utsett 2012 till internationellt ungdomsår och det var just ungas sysselsättning som stod i fokus under årets konferens för den internationella arbetsorganisationen, ILO. En av de viktigaste frågorna som togs upp var antalet fattiga unga arbetstagare, så kallade "working poor". Fler än 200 miljoner arbetare i åldrarna 15 till 24 år tjänar mindre än två dollar om dagen.

Men det är inte bara usla löner som är problemet för dagens unga, nästan 75 miljoner saknar jobb överhuvudtaget. Även om det inom EU-länderna ofta talas om hög arbetslöshet hos unga så är det länderna i Mellanöstern och Nordafrika som står för den sämsta statistiken. Det är dock inte helt oproblematiskt att föra internationell statistik över arbete.  

- Det är svårt att mäta den informella sektorn, säger Gabriel Wernstedt, kommunikatör på TCO, som var med på ILO-konferensen.

Att länder i till exempel centrala Afrika inte ligger sämre till enligt statistiken, beror på att många länder inte har möjlighet att mäta medborgarnas sysselsättning. I bland annat Zambia tror man att det är så många som 96 procent som arbetar svart och därför inte syns i siffrorna.

En annan fråga som fick stor uppmärksamhet under årets konferens var strejkrätten. Arbetsgivarsidan menar att ILO:s expertkommitté inte har rätt att tolka in strejkrätten i konventionen om rätten att organisera sig. Rätten att strejka kanske verkar självklar för många européer, men det är en viktig stridsfråga för arbetstagare i flera länder i världen.

- Man kan säga att arbetsgivarna strejkade mot rätten att strejka. De menade att även om strejk är en rättighet på nationell nivå, är det ingen självklar rättighet globalt, säger Gabriel Wernstedt.

Med på ILO-konferensen var även den burmesiska människorättskämpen Aung San Suu Kyi. Hon poängterade att en mer generös strejkrätt vore bra för att stärka arbetares position gentemot arbetsgivarna.

- Strejkreglerna borde vara mindre restriktiva, för att undvika partiskhet till förmån för arbetsgivarna, sade Suu Kyi vid ILO-konferensen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.