Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tveksamt om Jobbpakt är lösningen

LO tror att Jobbpakten kan ge 50 000 nya jobb åt unga. Unionen, som sedan länge har modellen med introduktionsanställning i sina avtal, tvivlar. Anställningsformen har nästan aldrig använts och arbetsgivarnas ointresse är kompakt.
Ola Rennstam Publicerad

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av Europas högsta - över 20 procent. För att lösa problemet lanserade statsminister Fredrik Reinfeldt i somras idén om en jobbpakt mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.

Tanken är att personer under 25 år ska kunna få introduktionsanställningar, vilket innebär att man jobbar 75 procent och studerar resten av tiden. På det sättet ska de unga bli billigare att anställa och samtidigt höja sin egen kompetens. Enligt Moderaternas beräkningar skulle modellen på sikt kunna ge 30 000 nya arbetstillfällen.

LO:s styrelse har nyligen godkänt Jobbpakten i utbyte mot att regeringen tar bort skillnaderna i avgift till a-kassan. LO är ännu mer optimistiska än regeringen och tror att modellen kan ge så mycket som 50 000 nya jobb. Kritikerna menar däremot att den kan leda till leda till lönedumpning och lägre löner för alla.

Unionen har sedan länge introduktionsanställningar i många av sina kollektivavtal men anställningsformen har i stort sett aldrig använts på tjänstemannasidan.

- Jag vet inte om det beror på ointresse eller okunskap från arbetsgivarnas sida, säger Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

Sedan regeringens utspel i Almedalen har Unionen arbetat aktivt för att få fler arbetsgivare att använda sig av introduktionsanställning.

- Unionen drar sitt strå till stacken och gör så mycket vi kan för att få ett tryck i frågan. Vi skapar förutsättningar för anställningsformen i våra avtal, sprider information om att möjligheten finns och försöker hitta företag som anställer för att ta fram goda exempel. Men det går väldigt trögt, det finns ett ointresse hos arbetsgivarna, säger Cecilia Beskow.

Unionen tvivlar på att Jobbpakten kommer att skapa några mängder av nya arbetstillfällen.

- Vi varit tydliga från början att vi inte kan fixa 30 000 nya jobb eller garantera några större kvantiteter, men det har LO gjort nu. Det är svårt att uppskatta hur många arbetstillfällen det kan ge eftersom introduktionsanställning i stort sett inte har använts någonstans, säger Cecilia Beskow.

Att arbetsgivare bara behöver betala 75 procent av lönen är inte lösningen på arbetslösheten inom Unionens område, enligt Cecilia Beskow.

- För våra medlemmar är det kompetensen som spelar roll. Hittar man rätt kompetens är arbetsgivarna beredda att betala för den, säger hon.

Antalet arbetsplatser där introduktionsanställning kan komma i fråga är dessutom begränsat.

- De största grupperna som kan arbeta på det här viset finns inom LO-sfären. Många tjänstemannajobb har så höga kompetenskrav att introduktionsanställning inte ens blir aktuellt för unga, outbildade personer. Däremot för de arbeten med lägre kompetenskrav där det ändå finns ett visst behov av utbildning, exempelvis för vissa typer av säljare och tekniker. Det är väldigt viktigt att det blir god kvalitet på handledningen och där tror jag att våra medlemmar kan spela en stor roll genom att vara handledare till dem som får introduktionsanställningar, säger Cecilia Beskow.

Avsikten är att Jobbpakten ska träda i kraft under första halvåret 2013.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.