Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tusen nya jobb på spel i snuskriget
Fick Sverige exportera snus till EU skulle det kunna fördubbla sysselsättningen i branschen. Men sedan regeringen gett upp kampen lär det dröja minst tio år till.
En rapport från Handelns utredningsinstitut för några år sedan visade att ett slopande av exportförbudet för snus till EU skulle innebära runt tusen nya anställda hos snustillverkarna.
Men sedan regeringen för några dagar sedan öppet sagt att man släppt kravet på att få exportera prillor till resten av EU talar mycket för att man kommer man att få vänta tills nästa tobaksdirektiv läggs fram. I praktiken betyder det ett dröjsmål på runt tio år. Frågan är dock inte slutgiltigt avgjord.
Johan Wredberg, chef för Public affairs på den svenska tobaksjätten Swedish Match, vill inte tala om vad ett skippande av exportförbudet skulle betyda för företaget.
- Vi får förhålla oss till den verklighet som vi lever i. Vi gör inga finansiella planer på en icke-existerande marknad.
Det är dock ingen hemlighet att Swedish Match linje är att förbudet borde bort.
- Det vore rimligt att vi fick vara med och konkurrera om rökarna i Europa som alla andra företag. Svenskt snus är den enda tobaksprodukt som är förbjuden att handlas med inom EU, säger Johan Wredberg.
På midsommarafton står nästa slag i snuskriget. Då ska EU:s hälsoministrar fatta beslut om smaksättningen av det svenska snuset ska vara tillåtet i fortsättningen. Smaksättningen med bland annat vanilj och citrus anses kunna locka unga att börja snusa. För Swedish Match del skulle ett förbud få stora konsekvenser, mellan 30 och 70 procent av företagets produkter kan anses smaksatta beroende på var man lägger ribban.
- I stället för att försöka förbjuda snus borde EU fundera på varför svenska män snusar mest, röker minst och löper lägst risk att drabbas av tobaksrelaterad sjukdom och cancer i hela EU, säger Johan Wredberg.
Livsmedelsarbetarförbundets ordförande Hans-Olof Nilsson gick häromdagen ut och kritiserade regeringens beslut. Bland annat påpekade han snusindustrins möjligheter att skapa jobb. I dag jobbar cirka 500 livsmedelsarbetare med snusproduktion.
Unionen, med några hundra medlemmar i branschen, har däremot inte kommenterat frågan.
- Frågan har helt enkelt inte varit uppe till diskussion, säger presschefen Louise Gerdemo Holmgren.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
