I Turkiet finns idag fyra stora fackliga organisationer.

-Turkis är regeringsvänliga oavsett regering, Hakis har en religiös, muslimsk inriktning på sitt fackliga arbete och är på grund av det vänligt inställda till den nuvarande regeringen. Disk är socialdemokratisk och Kesk är revolutionär och sätter sig på tvären mot regeringen, säger Torgny Wiktorsson.

Disk och Kesk är bevakade av regeringen och i höstas ställdes ett trettio fackligt aktiva från sistnämnda fack inför rätta efter att ha suttit häktade i sex månader.

"Svenska regeringen är naiv"

- Turkiet är en auktoritär stat. Det är en demokrati, men de rättegångar vi bevittnar är typiskt politiska rättegångar, man vill komma åt de intellektuella och de politiskt aktiva, säger Klas Forsberg, ordförande för Advokater utan gränser i Sverige.

Ett grundläggande problem i det turkiska rättssystemet är att åklagarmyndigheten inte är skild från domstolen. Efter en rättegång sitter åklagaren med i överläggningarna och kan alltså påverka rätten i sitt beslut.

- Det är oacceptabelt och måste avskaffas omedelbart, säger Klas Forsberg.

Han anser att den svenska regeringen är naiv och inte vill se den bristande rättssäkerheten. Samtidigt medger han att det går att se det som att omvärlden får större möjlighet att påverka Turkiet om landet släpps in i EU. Det var trycket från omvärlden som fick Turkiet att avskaffa de så kallade "säkerhetsdomstolarna" som inrättades på åttiotalet för att döma PKK-medlemmar.

Splittrade fack gynnar regeringen

Facklig verksamhet och PKK kopplas ofta ihop av regeringen. De trettio åtalade Kesk-medlemmarna, alla med kurdiskt ursprung, anklagades för samröre med organisationen.

- Man oroar sig för att facket och PKK ska samverka och växa sig starkare i samhället, säger Torgny Wiktorsson.

Ett problem för facken är att det inte finns någon tydlig uppdelning av vilka yrkesgrupper som de olika facken organiserar. Det är fritt att välja vilket man vill tillhöra. Den otydliga uppdelningen innebär att facken försöker ta medlemmar från varandra för att själva bli starkare. Det gynnar fackets motståndare.

För att få bilda en facklig klubb på en arbetsplats krävs att femtio procent av de anställda är anslutna.

- Om fyra olika fack konkurrerar om samma människor på en arbetsplats blir det rätt svårt att få ihop femtio procent, säger Torgny Wiktorsson.

Om hälften av de anställda på en arbetsplats trots allt ansluter sig till samma fack är det inte ovanligt att arbetsgivare försöker köpa ut dem.

De turkiska facken enades

För att få fler medlemmar behöver facken samarbeta. När Torgny Wiktorsson och TCO höll en kurs i fackligt arbete lyckades de samla representanter från alla fyra fack.

- De kunde enas om två huvudfrågor: jämställdhet och arbetsmiljö, berättar Torgny Wiktorsson.

Torgny Wiktorsson har en förhoppning om att kunna göra en uppföljning på samarbetet, men det är svårt att få loss pengar i nedskärningstider.

Varför är det viktigt att svenska fackliga organisationer engagerar sig internationellt?

- Om jag sköter om min trädgård, men mina grannar inte rensar bort sitt ogräs kommer det att sprida sig till mig också. Om vi omges av oreglerade arbetsmarknader kommer det att påverka oss här också. Internationellt engagemang är viktigt och vi behöver bli fler som jobbar med det här, säger Torgny Wiktorsson.