Varslen duggade tätt under hösten. Till och med november varslades 66 000 personer om uppsägning, vilket är en kraftig ökning jämfört med året innan. Men bara en mindre del av de varslade lär bli arbetslösa om mönstret från tidigare håller i sig.
Enligt Arbetsförmedlingen leder omkring 60 procent av varslen så småningom till uppsägning. 40 procent av varslen realiseras alltså inte. En del anställda, särskilt sådana som är attraktiva på arbetsmarknaden, lämnar företaget själva när varslet blivit känt, andra får exempelvis pensionslösningar. Arbetsgivaren kan också ha tagit i extra mycket när varslet lades.
Men inte heller alla de som verkligen blir uppsagda blir arbetslösa.
- Två av tio kommer att dyka upp på Arbetsförmedlingen som arbetssökande, säger Ann-Christin Jans, chef för Arbetsförmedlingens forskningsenhet.
Två av tio låter inte mycket, men dessa tenderar att vara arbetslösa längre tid än de som haft tidsbegränsade jobb eller blivit arbetslösa av andra orsaker.
- Det sker en selektion. De som inte lyckas få ett nytt jobb när företaget varslar är ofta äldre, de kan ha sämre utbildning och ha varit länge hos samma arbetsgivare. Det blir svårare för dem.
Varselstatistiken säger knappast allt om läget på arbetsmarknaden. I den ingår för det första bara varsel som omfattar minst fem anställda. Majoriteten av dem som blir arbetslösa utgörs dessutom av andra grupper, exempelvis de med tidsbegränsade anställningar.
- Ändå är varslen en bra indikator på konjunkturen. Det handlar ändå om företagens intentioner att göra neddragningar, säger Ann-Christin Jans.