Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tufft få jobb för den som blir arbetslös efter varsel

Bara två av tio av dem som varslas blir verkligen arbetslösa. Men de har å andra sidan svårare än andra att få nytt jobb.
Niklas Hallstedt Publicerad

Varslen duggade tätt under hösten. Till och med november varslades 66 000 personer om uppsägning, vilket är en kraftig ökning jämfört med året innan. Men bara en mindre del av de varslade lär bli arbetslösa om mönstret från tidigare håller i sig.

Enligt Arbetsförmedlingen leder omkring 60 procent av varslen så småningom till uppsägning. 40 procent av varslen realiseras alltså inte. En del anställda, särskilt sådana som är attraktiva på arbetsmarknaden, lämnar företaget själva när varslet blivit känt, andra får exempelvis pensionslösningar. Arbetsgivaren kan också ha tagit i extra mycket när varslet lades.

Men inte heller alla de som verkligen blir uppsagda blir arbetslösa.

- Två av tio kommer att dyka upp på Arbetsförmedlingen som arbetssökande, säger Ann-Christin Jans, chef för Arbetsförmedlingens forskningsenhet.

Två av tio låter inte mycket, men dessa tenderar att vara arbetslösa längre tid än de som haft tidsbegränsade jobb eller blivit arbetslösa av andra orsaker.

- Det sker en selektion. De som inte lyckas få ett nytt jobb när företaget varslar är ofta äldre, de kan ha sämre utbildning och ha varit länge hos samma arbetsgivare. Det blir svårare för dem.

Varselstatistiken säger knappast allt om läget på arbetsmarknaden. I den ingår för det första bara varsel som omfattar minst fem anställda. Majoriteten av dem som blir arbetslösa utgörs dessutom av andra grupper, exempelvis de med tidsbegränsade anställningar.

- Ändå är varslen en bra indikator på konjunkturen. Det handlar ändå om företagens intentioner att göra neddragningar, säger Ann-Christin Jans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.