Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tuff vd med blödig sida

Filminstitutet har fått en högst stridbar vd. Redan under tonåren var Anna Serner bråkig, "en råvärsting". Hennes katt vet hur godhjärtad hon innerst inne är.
Eyal Sharon Krafft Publicerad

När Filminstitutets förra vd blev utbränd och avgick, tillfrågades personalen om önskemål på efterträdare. Valet föll på en person som utsetts till Sveriges bråkigaste kvinna 2011 av tidskriften Passion för business: Anna Serner.


Det är inte så svårt att räkna ut varför man valde en person som kan stå stadigt när marken gungar. För marken kommer att gunga, det kan en filmdirektör vara förvissad om. Inte bara i debatt om det kontroversiella filmavtalet. Heta känslor kan även uppstå när institutet beslutar om vilka nya filmer som ska finansieras, 95 procent av ansökningarna får nobben.
Det är en kulen januarimorgon. Nu ska Anna genomföra sin första Guldbaggepresentation efter tillträdet i oktober 2011. Framför tv-kameror och mikrofoner står hon och presenterar nomineringarna tillsammans med Petra Mede. Som om hon aldrig gjort något annat.


Det är först veckan därpå som vi bokat intervjutid, så när vi möts efteråt får hennes blick något skarpt över sig. Ja, säger hon utan att titta i almanackan, vi ska ses halv två på måndag. Kan strävan efter total kontroll vara sprungen ur hennes krokiga väg till vd-stolen, en väg med lika smärtsamma som lärorika anhalter?


Den första anhalten är hemma. Mamma är tandläkare och har arbetarbakgrund, pappa jurist och akademikerson. Familjen bor på Lidingö, har en barnflicka och - hur egendomligt det än låter - är de vänster. Nu sitter de i köket med vännerna, debattvågorna går höga och tioåriga Anna spetsar öronen. Tills hon somnar utmattad under köksbordet. I skolan kallas hon "Anna Werner" efter dåvarande vänsterledaren Lars Werner.

Lektion i ledarskap 1: tydliga  åsikter.
- Att redan som barn ha hört folk argumentera för sin sak har varit avgörande för mig. Dels uttrycker jag mig, dels lyssnar jag på andra. När chefen uttrycker sin åsikt öppet och ärligt, har medarbetaren något att förhålla sig till. Otydlighet är chefens värsta synd. Den orsakar spekulationer, osäkerhet, maktspel och social ohälsa.
Vid fyllda 13 avslutas detta uppbyggliga kapitel och Anna blir "råvärsting". Skolkar, röker, sniffar och hänger ihop med ett värstinggäng. Varför gör hon det? Inga enkla svar. Slumpen, föräldrarnas skilsmässa eller duktiga storasysterns onåbara 5,0 i betygssnitt?
- Jag fick ta den andra rollen. Jag fick verkligen utlopp för min nyfikenhet och äventyrslystnad. Gänget satte agendan för en hel skola, för en hel förort.
Föräldrarna? De var förtvivlade. Men har man hamnat i ett mönster är det svårt att bryta det. Hon minns särskilt en lärare i sjuan. Gänget kastade in snöbollar och rökte i klassrummet. När läraren skulle ringa rektorn slungade de snöbollar på telefonen.
- Vi var fruktansvärda mot henne.
Till slut orkade hon inte och slutade. En dag kommer en ny lärare in i klassen. Anna sitter under bänken och snurrar tuggummi med fingrarna. "Anna Serner sätt dig på stolen", inskärper läraren. Där hände det något.

Lektion i ledarskap 2:visa respekt.
- Hon hade lärt sig allas namn, det räckte för att sätta henne i respekt. Efterhand har jag fått enorm nytta av det här. Jag har lärt mig att en ledare som vill få respekt ska vara först med att ge den. Lära sig namn, ta tid, lyssna på medarbetarnas situation - inte bara på vad de har att säga, utan även varför. Då får man enklare att motivera och få respekt för sina beslut.
Men förutom en stark ledare i klassrummet krävdes att pappa skulle sätta ner foten ordentligt. En dag gör han det. Anna har begått ännu ett busstreck, vilket minns hon inte, och pappa och hon står i hallen hemma. "Slutar du inte med det här så flyttar vi till Halland (där familjen är bördig)", hotar han. Det är allvar, känner hon. Just därför gör det verkan.

Lektion i ledarskap 3: kraft bakom orden.
- Om man vill få med sig folk är det otroligt viktigt att det inte bara är prat. Man ska vara beredd att skrida till verket. Därför har Emma (dottern) aldrig tjatat, det är ingen idé. Men jag är bra på att "ombesluta mig". Inte för att vara snäll, utan om jag får nya argument och inser att jag har fattat beslut på fel grunder.
Ett år har gått sedan hon vänt värstingslivet ryggen. Energin hon lagt på rackartyg har kanaliserats om till studier på Skanstullsgymnasiet. Hon är 17 och har kommit på rätt spår, till och med tilldelats stipendium för goda studieresultat och gott kamratskap. Då begår pappa självmord efter en djup depression.
Att lyfta sig ur det mörka hålet är, onödigt att säga, besvärligt. Mammas stöd och terapisamtal räcker inte. Vad ska hon ta sig till?

Lektion i ledarskap 4: nätverk.
- Jag förstod tidigt vad jag behövde för att må bra: kontakt med vuxna som jag kände väl och som tyckte om pappa. Så i dag har jag många extrafamiljer. Om jag möter en människa som jag kan lära mig någonting av ser jag till att knyta personen till mitt nätverk. Jag har inte en mentor, utan många. Jag tar det jag vill ha och slipper resten.
I tio månader reser 22-åriga Anna med ryggsäck jorden runt tillsammans med en väninna. Vad ska hon bli? Några kurser i filmvetenskap har hon hunnit med, var det något att satsa på?
- För att lyckas i filmbranschen skulle man som tjej vara extremt snygg eller extremt målmedveten. Jag kände att jag inte var snygg nog och saknade driften att berätta genom filmen.
Men berätta och påverka vill hon. På journalistlinjen kommer hon inte in, det avgör saken.
1995 utexamineras hon som jurist vid Stockholms universitet. Efter två år som förbundsjurist på Reklamförbundet får hon sitt stora genombrott som chef och utses, 34 år gammal, till vd.
- De tände på att jag såg vad som behövde göras och gillade förslaget att rationalisera bort en kanslitjänst (av totalt åtta).
Ändå är drivkraften en fast tro på att hon förmår göra skillnad, och därmed en förbättring. Den tron ger näring åt hennes otålighet och ingjuter mod inför obekväma beslut.
- Eftersom jag vill se skillnad måste jag ha mod att fatta även obekväma beslut och möta motstånd. Mod är att, olikt min pappa, välja livet och fylla det med innehåll.
Modet innebär även konflikter. Enligt branschtidningen Resumé betalar hon som vd för Tidnings­utgivarna 2 miljoner i ett avgångsvederlag för att bli kvitt en medarbetare som hade lagen om anställningsskydd på sin sida. Medan hon söker en ny medarbetare anlitar hon sin syster på frilansbasis.
- Hur känner du till uppgifterna? Hon (medarbetaren) hade skrivit på ett sekretessavtal, utbrister hon. Orden väller fram, rösten är ändå mjuk. På ett ögonblick är hon sig lik igen och säger sig inte ångra någonting. Och systern anlitade hon för att avvärja en akut kris.
- Klart att det ser illa ut, men jag hade gjort samma sak igen i en krissituation.
Att möta motstånd för nya idéer är inget hon räds.
- Jag gillar att ordfäktas och känner igen mig i bilden som kämpe. Ända sedan pappa dog har jag lärt mig att det är viktigt att övervinna ett motstånd. På anda sidan har man ju lärt sig något viktigt.

Lektion i ledarskap nummer 5: gilla opponenterna.
- Jag är väldigt bra på att skilja mellan sak och person i en konfliktsituation. Nyttan är att jag kan föra respektfulla diskussioner med och kan gilla mina opponenter även om de säger saker jag ogillar. Det gör att jag kan stå ut med konflikter och kritik. Men man ska inte ge sig in i en konflikt utan att ha något på fötterna och det underlättar att ha ett nätverk att luta sig mot.
Har Anna Serner en mjukare sida bortom sin debattlystnad? Det vete katten, som förresten heter Simla.
- Simla skulle säga att jag är den blödiga personen som hon kan manipulera genom att stryka sig mot eller titta på med sina sorgsna ögon. Då får hon mer mat. Man kan tro att jag är hård och vd och gud vet vad, men jag har en blödig sida: jag står inte ut när folk lider. Fast jag har lärt mig att distansera mig på arbetsplatsen, för ingen mår bättre av att ha mig gråtande bredvid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.