Före jul fastslog EG-domstolen att Byggnadsarbetarförbundets blockad av skolbygget i Vaxholm var felaktig.
Domstolen konstaterar att fackliga stridsåtgärder för att skydda anställda mot social dumping kan vara motiverade. I det här fallet gick dock Byggnads för långt. Byggnads avtal saknar minimilön, och för det lettiska företaget Laval un Partneri var det omöjligt att se vilka lönekrav som måste uppfyllas.
Hade det varit Unionen som hade tagit till stridsåtgärder i stället för Byggnads hade utfallet kunnat bli ett annat, tror Ulf Åkesson, jurist på Unionen. Anledningen är att Unionens avtal innehåller tydliga minimilöner.
- Det finns element i domen som är svårtolkade, men på just den punkten är den tydlig. Det ska framgå tydligt av avtalet hur mycket man måste betala.
TCO-juristen Samuel Engblom påpekar för sin del att domstolen hade kunnat komma till ett annat beslut om man hade haft lättare att förstå Byggnads avtal.
Enligt Samuel Engblom finns inte heller skäl att tro att domen innebär dödsstöten för den svenska modellen där lönerna fastställs genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Domen påverkar inte situationen för svenska företag, utan enbart för utländska företag som är verksamma kortare tid i landet.
- Den svenska modellen är ohotad. Man får göra en del förändringar för att kunna bekämpa social dumpning. Vi måste hitta en annan teknisk lösning.
I domen konstateras vidare att Lex Britannia, den lag som innebär att svenska kollektivavtal kan tränga undan utländska kollektivavtal oavsett innehållet i avtalet, är diskriminerande. Diskriminerande bestämmelser kan vara motiverade bara om de grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, skriver domstolen.
Till saken hör att Laval var bundet av ett lettiskt kollektivavtal.
