Vi har synat de nio mest inflytelserika prognosmakarnas spådomar för 2008-2011. De har gett intryck av att vara väldigt säkra i sina bedömningar när de angett exakt på decimalen hur stor förändring det ska bli av BNP (bruttonationalprodukten). Men nu ser det ut som om man lika gärna kunnat lyssna på den pilkastande apan på Wall street. (*Se fotnoten längst ner.)
Redan 2008 missade samtliga totalt i sina prognoser. De förutspådde en tillväxt detta år med 2-3,8 procent. I själva verket blev det ingen tillväxt alls, BNP sjönk med 0,2 procent. Ingen av ekonomerna förutsåg nedgången.
För 2009 hade samtliga prognosmakare räknat med en tillväxt runt 2,7 procent. I själva verket blev det en katastrofal nedgång: - 5,3 procent. När krisen var uppenbar förutspådde ekonomerna att det skulle bli riktigt kärvt även 2010. De fick lite olika siffror i sina spåkulor, de flesta runt 0. Ingen anade att 2010 skulle bli ett rekordår - med en tillväxt på hela 5,5 procent.
För 2011 var prognoserna också relativt dystra till en början, men så småningom blev de mer positiva och någon trodde att det kunde bli ungefär 3 procents tillväxt. Men även 2011 blev ett kanonår. I skrivande stund har inte slutsiffran fastställts, men det ser ut att landa runt plus 4,5 procent.
2012 väntades först bli ytterligare ett av de goda åren och tillväxtprognoserna pekade på 3 procent eller mer. Men under hösten blev ekonomerna allt dystrare när de såg problemen i framför allt Sydeuropa. I december kom prognoser på 0 eller bara någon tiondels procent i tillväxt.
Riksbanken - som lägger mest arbete på att försöka göra träffsäkra prognoser - uppgav före jul att ekonomernas beräkningar är så osäkra att tillväxten kan hamna någonstans mellan 0 och 5 procent, men troligen 1-3 procent.
Svante Öberg, förste vice riksbankschef uttryckte sig så här vid ett anförande i december:
- Penningpolitiken måste baseras på prognoser. Men vår förmåga att göra prognoser är näst intill obefintlig. Det är vad jag kallar penningpolitikens Moment 22.
- Vår prognosförmåga är liten på ett års sikt och i stort sett obefintlig på två och tre års sikt, sa Öberg.
Hans slutsats bygger på en analys som Riksbanken gjort av de egna prognoserna varje kvartal under alla år 1999-2010. Studien visar att prognoser för ett kvartal framåt brukar stämma till ungefär 75 procent, men om horisonten sträcker sig längre än fyra kvartal är träffsäkerheten mycket låg och efter åtta kvartal obefintlig.
Det är alltså ingen större mening att nu läsa prognoser som gäller år 2013, och när det gäller 2014 kan man lika gärna gissa att tillväxten sannolikt blir den genomsnittliga, det vill säga drygt 2 procent per år.
* Prognosmakarnas dåliga träffsäkerhet för tankarna till den pilkastande apan på Wall street. Apan fick kasta mot ett papper med aktier för att avgöra vilka man skulle köpa. Det visade sig att apan gjorde lika bra ifrån sig som experterna.