Trots att flera av avtalen på tjänstesidan löper ut på lördag är ännu inga nya skrivna. Till stor del beror det på att man inte lyckats lösa frågan om vad som ska göras med de 0,2 procent av lönesumman som avsattes för kompetensutveckling i förra avtalet, men som aldrig kom till användning. I årets avtal för industrin beslutade man att de 0,2 procenten ska falla ut i pengar i stället. Den lösningen ogillar arbetsgivarna på tjänstesidan.

Det är principen det handlar om, hävdar Jonas Milton.

- Vi har skrivit att de 0,2 ska användas för kompetensutveckling, och när vi skriver saker står vi för det. Man kan inte ena året skriva in det här om kompetens i avtalet, och nästa att det ska ut i pengar.

Enligt Jonas Milton var företagen inom Almega inte lättövertalade när det begav sig 2010.

- Det var inte okomplicerat. Företagen är känsliga för det, de anser att det här med kompetensutveckling är en egen fråga. Nu skrev man ändå in det, men plötsligt ska de ut i pengar. Det är den kovändningen som vi och framför allt våra företag har jävligt svårt att hantera.

Jonas Milton tycker inte att fackets handlande i frågan inger trovärdighet.

- Jag tycker det är en så viktig fråga, vad händer nästa gång vi ska diskutera kompetensutveckling? Jag är lite bekymrad över att Unionen tappar trovärdighet i den frågan.

Unionens Bo Hallberg ställer sig frågande till Jonas Miltons uppgifter.

- Almega har fått för sig att de 0,2 inte ska betalas ut alls. Det är de signaler vi får. De som sitter högst upp i toppen kan komma med de här fina orden, sedan är det underhuggarna som gör the dirty work om man säger så.

Enligt Bo Hallberg skulle det gå alldeles utmärkt att lägga pengarna i till exempel individuella kompetenssparkonton.

- Att det inte kom till någon konstruktion för hur man ska kompetensutvecklingsspara, det tar inte bort att värdet ska ut i någon annan form. Vi är öppna för olika lösningar, man kan införa pensionspremie eller vad som helst.