Det betyder att fler funktionshindrade omfattas av en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som inte kräver anpassning av arbetsplatsen, och där det inte heller finns samma krav på att villkoren ska vara desamma som i kollektivavtalet. Nystartsjobben är dessutom mer begränsade i tid.
- Det är lättare för en arbetsgivare att anställa på ett nystartsjobb och då är inte uppföljningen lika tydligt. Lönebidrag är bättre för den sökande. Det är omgärdat med mer stöd, säger Eva Domeij på Arbetsförmedlingens programenhet.
Hon tror att utvecklingen beror på att nystartsjobben blivit mer kända. De ökar över lag. Dessutom har arbetslösheten varit hög och det innebär att det finns många arbetslösa med omfattande kompetens som har lätt att få jobb när de kommer med nystartsjobbets nästan 50-procentiga lönesubvention.
Karin Fristedt på Unionen säger att en förklaring kan vara att lönebidraget blivit mindre förmånligt och att strävan är en sänkt bidragsnivå. Hon tror att detta bidrar till att arbetsgivare väljer andra enklare stöd som inte är så förmånliga för individen. Hon säger att Unionen vill att lönebidragstaket ska höjas.
Mats Essemyr på TCO säger att utvecklingen får negativa konsekvenser för funktionshindrade, som får allt svårare att få fäste på arbetsmarknaden. Därför vill han och TCO se en ökning av lönebidragen - inte en minskning.
Vid halvårsskiftet i år hade antalet funktionshindrade med nystartsjobb ökat med 40 procent, från 4 742 till 6 665 personer, jämfört med samma tid året innan. Under samma tid minskade lönebidragen ungefär i motsvarande grad - från 50 200 till 47 158.
När det gäller nystartsjobb ska arbetsgivaren intyga att lönen är densamma som i kollektivavtalet. Arbetsgivaren behöver inte intyga att några andra delar i kollektivavtalet, som exempelvis försäkringar och pensionsavtal, finns på arbetsplatsen. Längden på en nystartsanställning är begränsad och kan pågå lika länge som den nystartsanställde varit utan jobb. Åtgärden är dessutom bara riktad till dem som varit arbetslösa länge. Stödet motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften.
Tanken bakom ett lönebidrag är att arbetsgivaren ska få betalt för produktionsbortfallet som funktionshindret orsakar. Stöd kan högst vara 80 procent av lönen - dock med en högsta lön på strax under 17 000 kronor. I lönebidraget kan också ingå anpassning av arbetsplatsen och personliga hjälpmedel. I praktiken krävs att en arbetsgivare ska ha kollektivavtal för att kunna anställa någon med lönebidrag. Det första beslutet om lönebidrag gäller ett år och det kan förlängas med tre år. Därefter kan ytterligare förlängningar komma, men förhoppningen är att den funktionshindrade ska kunna klara jobbet utan ekonomiskt stöd.
