Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rörliga löner bra sätt hantera krisen

I dag får arbetsgivarna många frågor om så kallade krisavtal.
- Det vore konstigt annars, det är en effekt av de dåliga tiderna, säger Jonas Milton, Almegas vd.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det är en tydlig utveckling, enligt Jonas Milton: när konjunkturen vänder nedåt börjar företagen fundera över kostnadssidan.

- Typexemplet är det lilla konsultföretaget, som inte längre kan sälja tjänster för att marknaden dyker. Tidigare kunde man belägga konsulter till 1 500 spänn i timmen, nu är det ingen efterfrågan på tjänsterna. Då gör man om lönesystemen. Man sänker de fasta ersättningarna och lägger in en rörlig del.

Även Jonas Milton själv får ett antal samtal från företag som undrar hur de kan bära sig åt. I första hand upplyser han om vad lagar och regler ger för möjligheter.

- Det finns situationer där det inte är överensstämmande med kollektivavtalet att göra en lönesänkning, i andra fall är det okej. Det finns avtal som innebär att man kan komma överens med medarbetaren om att ha ett rörligt system och att sänka den fasta lönen.

- Ytterst kan man tänka sig att det är en arbetsbristsituation, vi kan inte längre erbjuda jobb, så säger man upp folk och nyanställer till nya löner.

Några råd ger han inte företagen, däremot pratar han mycket om att jobba långsiktigt med rörliga löner.

- Det gör att man lättare hanterar uppgångar och nedgångar. Jag tycker att företag av en viss karaktär som bara har fasta löner bör överväga att införa en rörlig del.

Hur företaget sedan väljer att agera vet han inte.

- Men om ett företag går knackigt och det är fara för konkurs är det inget man smyger med. Då har man en verklighet att hantera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.