Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regeringsinsats ska sätta p för rättsosäker sjukpenning

I våras riktade Riksrevisionen hård kritik mot Försäkringskassans handläggning av sjukpenningen. Nu anser Riksrevisionens styrelse att regeringen måste gripa in för att det ska bli slut på den rättsosäkerhet som länge präglat sjukpenningen.
Anita Täpp Publicerad

Den skarpa kritiken som Försäkringskassan fick i maj byggde på en undersökning om hur man fattat beslut om vem som ska få sjukpenning.

Riksrevisionen fann att det saknades en eller flera obligatoriska uppgifter i 73 procent av de granskade ärendena.

Nu konstaterar Riksrevisionens styrelse att de brister som avslöjats innebär att det finns risk för att sjukpenningsbeslut inte är korrekta och rättssäkra. En konsekvens kan bli att en person som inte är berättigad till sjukpenning ändå får den medan en individ som är berättigad inte får den, konstaterar styrelsen.

Därför vill man nu se att regeringen ser över hur Försäkringskassan hanterar underlagen inför beslut om sjukpenning.

Ulrika Persson, verksamhetsansvarig för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, påpekar att den rapport som Riksrevisionen presenterade i våras bygger på ärenden som avslutades 2007.

- Och under 2008 omorganiserade vi hela administrationen runt sjukförsäkringen med syfte att få bättre kvalitet i handläggningen. Vi fick också ett helt nytt regelverk den 1 juli 2008 som vi arbetar utifrån i dag. Det har gjort att vi har ett annat fokus på kvalitén i dag och min bild är att den är mycket bättre nu, säger hon.

Men Eva Flyborg, ordförande i Riksrevisionens styrelse, anser inte att de förändringar som Försäkringskassan har gjort är tillräckliga.

- Vår inställning grundas inte bara på Riksrevisionens rapport från i våras utan också på ett flertal rapporter under fem till sex år där man kan se att en del grupper har missgynnats genomgående utan att man har gjort något åt det. Så även om Försäkringskassan har förbättrat en del nu så är det inte tillräckligt, säger hon.

-  Vi har till exempel sett att kvinnor missgynnats systematiskt. Och även om man inte vill att det ska vara så, så duger inte den förklaringen. Vi måste ständigt vara på för att systemet ska vara rättssäkert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.