Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Regeringsinsats ska sätta p för rättsosäker sjukpenning
I våras riktade Riksrevisionen hård kritik mot Försäkringskassans handläggning av sjukpenningen. Nu anser Riksrevisionens styrelse att regeringen måste gripa in för att det ska bli slut på den rättsosäkerhet som länge präglat sjukpenningen.
Den skarpa kritiken som Försäkringskassan fick i maj byggde på en undersökning om hur man fattat beslut om vem som ska få sjukpenning.
Riksrevisionen fann att det saknades en eller flera obligatoriska uppgifter i 73 procent av de granskade ärendena.
Nu konstaterar Riksrevisionens styrelse att de brister som avslöjats innebär att det finns risk för att sjukpenningsbeslut inte är korrekta och rättssäkra. En konsekvens kan bli att en person som inte är berättigad till sjukpenning ändå får den medan en individ som är berättigad inte får den, konstaterar styrelsen.
Därför vill man nu se att regeringen ser över hur Försäkringskassan hanterar underlagen inför beslut om sjukpenning.
Ulrika Persson, verksamhetsansvarig för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, påpekar att den rapport som Riksrevisionen presenterade i våras bygger på ärenden som avslutades 2007.
- Och under 2008 omorganiserade vi hela administrationen runt sjukförsäkringen med syfte att få bättre kvalitet i handläggningen. Vi fick också ett helt nytt regelverk den 1 juli 2008 som vi arbetar utifrån i dag. Det har gjort att vi har ett annat fokus på kvalitén i dag och min bild är att den är mycket bättre nu, säger hon.
Men Eva Flyborg, ordförande i Riksrevisionens styrelse, anser inte att de förändringar som Försäkringskassan har gjort är tillräckliga.
- Vår inställning grundas inte bara på Riksrevisionens rapport från i våras utan också på ett flertal rapporter under fem till sex år där man kan se att en del grupper har missgynnats genomgående utan att man har gjort något åt det. Så även om Försäkringskassan har förbättrat en del nu så är det inte tillräckligt, säger hon.
- Vi har till exempel sett att kvinnor missgynnats systematiskt. Och även om man inte vill att det ska vara så, så duger inte den förklaringen. Vi måste ständigt vara på för att systemet ska vara rättssäkert.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
