Privattjänstemän mår bäst
Tjänstemän i delar av den privata sektorn har bäst arbets- och livsvillkor. Bland dem som har det sämst finns anställda inom vården och skolan. Det visar en rapport från Yrkesmedicinska enheten i Stockholm.
MOA-projektet, Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män, har tagit ett helhetsgrepp på arbets- och livsvillkor. 203 anställda på 80 arbetsplatser av olika storlekar och i olika branscher har intervjuats.
Utifrån det har åtta olika typer av arbets- och livssituationer tagits fram.
I gruppen med bäst villkor har de anställda mycket inflytande, lite tidspress och en bra balans mellan arbete och fritid. De här personerna har bäst hälsa av samtliga i undersökningen, och även bra sömn och bra lön. De flesta av dem är tjänstemän i privat sektor, exempelvis systemerare, journalister och handläggare. Men här finns också arbetare inom högteknologisk industri. Relativt många har en arbetsledande ställning, de flesta jobbar kontorstid.
Betydligt värre är det inom delar av den offentliga sektorn, bland annat inom vården, skolan och polisen. Framför allt kvinnorna i den här gruppen har stora hälsoproblem. Här finns också störst andel kvinnor som arbetar över sin fysiska förmåga både i jobbet och på fritiden. Dessutom är lönen relativt låg. Den här gruppen har fått kännas vid stora försämringar under 1990-talet.
- Det går inte att skapa en bra vård och en bra skola om inte personalen orkar, säger Annika Härenstam, projektledare för MOA, som lägger en stor del av skulden på de ständiga omorganisationerna inom den offentliga sektorn.
- Det verkar som om männen oftare än kvinnorna gynnas av omorganisationer. De drar sig undan hemarbetet, medan kvinnorna backar för att orka med helheten.
Det finns också andra grupper med dåliga arbetsvillkor. Det gäller exempelvis anställda i konkurrensutsatta delar av servicesektorn, däribland busschaufförer och kassörskor. Bland dessa är obekväma arbetstider och påfrestande arbetsställningar vanliga. Dessutom är stödet från ledning och arbetskamrater ofta dåligt.
- Det är en riskgrupp. De här branscherna kan slita ut folk och ersätta dem med nya, säger Annika Härenstam.
Även anställda inom restaurang, hotell och transport finns med bland dem som som ligger sämst till. Här jobbar många unga med utländsk bakgrund och låg levnadsstandard. Många är rökare, andelen sjukskrivningar är hög.
Andra anställda med dålig hälsa är kvinnor som arbetar med tunga och enformiga jobb inom städbranschen, vissa delar av industrin och storkök. I den här gruppen är det vanligt att kvinnorna privat drar det tyngsta lasset genom att ta ansvar för hem och familj.
NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 1999