Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hitachi letar kompetens hos Northvolt

Den enes död, den andres bröd. När tusentals får lämna Northvolt får Hitachi Energy en chans att lösa kompetensbristen. Anton Ekeström är en av drygt 50 som lämnat Skellefteå för Västerås.
David Österberg Publicerad
Hitachis fabrik i Ludvika och Anton Ekeström
Northvolt gick i konkurs och nu letar hundratals ingenjörer efter nya jobb. Hitachi i Ludvika och Västerås anställer runt 130 personer i månaden. En av dem som fått nytt jobb är Anton Ekeström. Foto: Jonas Bilberg

Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.

Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.

– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.

Stor brist på ingenjörer

Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.

HR-direktör Martin Sangve
Martin Sangve.

– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.

En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.

– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.

Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.

  Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.

Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten? 

– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.

Van vid att jobba med många kulturer

I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.

– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy. 

Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.

– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.

Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?

– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.

Konkursförvaltaren letar köpare

  • I början av mars gick Northvolt i konkurs. Konkursen berörde omkring 4 500 anställda i Skellefteå, Västerås och Stockholm.
  • Mikael Kubu utsågs till konkursförvaltare. Han försöker nu sälja hela eller delar av Northvolt. 
  • Batteritillverkningen är fortfarande igång och runt 900 personer arbetar i Skellefteå. Största kunden är Scania. 
  • Lönerna betalas av skattebetalarna via lönegarantin. I mars betalade Skatteverket ut 217 miljoner kronor till drygt 4 400 anställda, enligt SVT Nyheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.