Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hitachi letar kompetens hos Northvolt

Den enes död, den andres bröd. När tusentals får lämna Northvolt får Hitachi Energy en chans att lösa kompetensbristen. Anton Ekeström är en av drygt 50 som lämnat Skellefteå för Västerås.
David Österberg Publicerad
Hitachis fabrik i Ludvika och Anton Ekeström
Northvolt gick i konkurs och nu letar hundratals ingenjörer efter nya jobb. Hitachi i Ludvika och Västerås anställer runt 130 personer i månaden. En av dem som fått nytt jobb är Anton Ekeström. Foto: Jonas Bilberg

Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.

Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.

– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.

Stor brist på ingenjörer

Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.

HR-direktör Martin Sangve
Martin Sangve.

– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.

En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.

– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.

Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.

  Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.

Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten? 

– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.

Van vid att jobba med många kulturer

I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.

– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy. 

Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.

– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.

Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?

– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.

Konkursförvaltaren letar köpare

  • I början av mars gick Northvolt i konkurs. Konkursen berörde omkring 4 500 anställda i Skellefteå, Västerås och Stockholm.
  • Mikael Kubu utsågs till konkursförvaltare. Han försöker nu sälja hela eller delar av Northvolt. 
  • Batteritillverkningen är fortfarande igång och runt 900 personer arbetar i Skellefteå. Största kunden är Scania. 
  • Lönerna betalas av skattebetalarna via lönegarantin. I mars betalade Skatteverket ut 217 miljoner kronor till drygt 4 400 anställda, enligt SVT Nyheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.