Logo
Sök
Arkiv

Poänglöst höja åldersgräns för ITP

Att det går att ta ut tjänstepensionen från 55 års ålder påverkar inte folks vilja att jobba upp i åldrarna. Ytterst få under 60 utnyttjar nämligen möjligheten.
- Nästan ingen gör det, konstaterar Alectas pensionsekonom Eva Adolphson.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt Dagens Nyheter planerar regeringen att låta Pensionsåldersutredningen syna vilka konsekvenser tjänstepensionen har för viljan att jobba längre. Att höja 55-årsgränsen skulle dock knappast få någon praktisk betydelse.

Under fjolåret hade tjänstepensionsföretaget Alecta 13 stycken 55-åriga försäkringstagare som valde att ta ut sin pension i förtid. Sammanlagt var det 88 personer under 60 som tog det steget. Det ska vägas mot att runt 35 000 av Alectas försäkrade går i pension vid 65 varje år.

- Anledningen till att det är få är att pensionerna blir så låga att de inte går att leva på. Dels missar man tio års inbetalningar, dels ska man ha ut pension tio år längre, säger Eva Adolphson.

Pensionsåldersutredningen har tidigare pekat på att tjänstepensionerna på flera sätt motarbetar målet att få folk att skjuta upp pensioneringen, bland annat genom att pensionspremierna för äldre blir väldigt höga. Men Eva Adolphson anser att kritiken är missriktad.

- Det förmånsbestämda ITP-systemet är tryggt och att det skulle missgynna äldre är inte med sanning överensstämmande. Det är aldrig dyrt att anställa personer i normalinkomstlägen och relativt sällan dyrt att anställa höginkomsttagare.

I stället påpekar hon att det finns andra faktorer som är betydligt viktigare för att få folk att stanna i arbetslivet längre.

- Man måste se på arbetsmiljön, man måste jobba med värderingar, det gäller att få folk att hålla sig psykiskt och fysiskt friska. Men man måste också fundera på hur man ska få ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Många kommer inte in förrän de är 28 - 29 år i dag. 

Niklas Hallstedt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även