Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Pensionsinformation ska bli bättre

Tidigare har det varit de redan frälsta som nåtts av PTK:s pensionsinformation. Nu undersöker man hur man också ska nå vanliga anställda.
Niklas Hallstedt Publicerad

Varje år lägger PTK runt 70 miljoner kronor på att informera om tjänstepensionen ITP. Frågan är vilket resultat det ger. Sedan gammalt vet man att PTK:s pensionskurser får högt betyg. Detsamma gäller informationsmaterial och den pensionshandbok man ger ut varje år. På det sättet når man fackförbunden och ombudsmännen, men inte försäkringstagarna i samma utsträckning.

 - Vi har varit för duktiga på att göra det vi är bra på, i stället för att börja från noll och gå direkt till slutanvändarna och se vad de behöver, säger Jonas Mellqvist, kommunikationschef på PTK.

 Det har man försökt ta reda på under sommaren, då några tusen personer har fått svara på en enkätundersökning. Den fråga som de flesta i undersökningen ville ha svar på är hur stor den egna pensionen kommer att bli. Just den frågan är ingenting som PTK kan eller ens ska svara på. Det man däremot kan berätta är hur man kan påverka sin kommande pension och vilka val man kan göra i olika livssituationer.

Mot bakgrund av resultatet ska PTK förändra sin informationsverksamhet.

- Vi ska förstärka det som varit bra och göra mindre av det som inte funkat så bra. Vi har till exempel bedrivit utbildning ur ett expertperspektiv och fokuserat väldigt mycket på innehållet i ITP-avtalet och pensionssystemet, men för lite på hur man ska sprida det vidare. Det måste vi bli bättre på.

Enligt Jonas Mellqvist tycker sig dock människor ha kännedom om systemet och det egna sparandet. Samtidigt är det många som anser att pensionen är svår att få riktigt grepp om.

- Det får vi nog leva med. Det är svårt att sia om framtiden, man kommer alltid att uppleva det som ett komplext område.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.