Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya tag för nytt avtal

Förhandlingarna om ett nytt avtal i industrin har dragit ut på tiden. Men parterna har inte gett upp hoppet om att hitta en lösning som alla kan acceptera.
Linda Svensson Publicerad

Det är en vecka sedan det gamla avtalet löpte ut. Samtidigt förkastade facken inom industrin de opartiska ordförandenas slutbud, som innebar löneökningar på 2,6 procent på 13 månader. Sedan dess har parterna haft gemensamma överläggningar. Ännu har facken inte varslat om konflikt, vilket tyder på att förhandlingarna går framåt.

- Vi kommer att gå in i förhandling nu runt helgen, eller i början av nästa vecka. Vi ska försöka förhandla det här i botten. Oavsett om vi står närmare varandra eller inte är det vår skyldighet som parter att förhandla så långt det går, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

Samtidigt pratar Svensk Näringsliv om en ny kris - sparkrisen, och en allt kraftigare inbromsning i ekonomin.

- Att osäkerheten i ekonomin är stor är vi alla överens om. Men industrin har möjlighet att betala rimliga löneökningar. Sedan tänker vi inte att vi ska landa på 3,7 procent. Det har aldrig hänt att man har fått precis det man krävt, säger Niklas Hjert.

Dagens Industri har gjort en genomgång av löneökningarna för börsbolagens chefer, och kommit fram till att de ligger på i snitt 24 procent mellan 2009 och 2010.

- Folk som gör bra prestationer ska få löneökningar i nivå med det. Om de anställdas löner riskerar företagens fortlevnad, vilket man ibland kan få intrycket av i arbetsgivarnas opinionsarbete, då är det svårt att se att den typen av chefslöneökningar är rimliga. Men det innebär inte att jag uttalar mig om någon enskild persons lön, säger Niklas Hjert.

Huruvida det står ett nytt avtal för dörren vill Niklas Hjert inte uttala sig om. Men Unionens branschdelegationer, som har att ta ställning till avtalsförslag, är inkallade på söndag.

- Jag tror att medlemmarna förväntar sig rimliga löneökningar, men också att vi som organisation får till det förhandlingsvägen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.