Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Mer övertid tillåts
Det nya teknikavtalet handlar inte bara om lön. Andra förändringar rör bland annat delpension, övertid och anställningsformer.
Provanställningarna är borta. Numera finns bara två typer av anställningar för tjänstemän på som omfattas av Unionens avtal med Teknikföretagen: visstidsanställningar och tillsvidareanställningar. Hade lagen om anställningsskydd gällt hade visstidsanställningen automatiskt lett till en tillsvidareanställning så småningom. Nu gäller i stället att om den anställde jobbat 18 månader under en treårsperiod har Unionenklubben möjlighet att ta upp förhandlingar om att visstidsanställningen ska övergå i en tillsvidareanställning.
Delpension kan man ansöka om från och med den månad man fyller 60 år. Arbetsgivaren har möjlighet att avslå ansökan om ett beviljande skulle "medföra beaktansvärd störning i verksamheten".
För den som varit anställd i två år i följd eller mer betalar arbetsgivaren föräldralön under högst sex månader. Föräldralönen fyller ut ersättningen från Försäkringskassan under föräldraledigheten.
Övertidsreglerna har förändrats och ribban höjts både vad gäller hur mycket man får arbeta och hur koncentrerat. Numera får allmän övertid tas ut med 175 timmar per kalender år, tidigare var det 150 timmar.
Övertiden får nu tas ut med högst 50 timmar under en kalendermånad beräknad som ett genomsnitt under en rullande tremånadersperiod. Det innebär att man, till skillnad från i det tidigare avtalet, kan jobba mer än 50 timmar övertid en viss månad. Det finns dock en övre gräns på max 100 timmar, som endast får överskridas om "synnerliga skäl föreligger".
Tar tjänstemannen ut kompensationsledighet för övertid kan han eller hon få jobba ytterligare max 100 timmar övertid per år. Tidigare var det bara 75 timmar som kunde återföras.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
