Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Livspusslet ger oss livskvalitet

Mycket på jobbet och småbarn därhemma? Svårt att hinna med? Visst, men chansen finns att det också ökar ditt välbefinnande, visar en avhandling
Niklas Hallstedt Publicerad

- Tidigare har man fokuserat på konflikten mellan arbete och familj. Det ger lätt en eländesbild. Bilden är mer nyanserad än så, säger Ida Öun vid sociologiska institutionen på Umeå universitet.

Välkänt är att många upplever problem med att pussla ihop livet när både arbetsgivare och familj ska få sitt. Men kombinationen höga krav hemma, exempelvis när man har små barn, och höga krav på jobbet med långa arbetsdagar kan ge högre livstillfredsställelse, enligt Ida Öuns avhandling.

- Höga krav i arbete och familj har tidigare visat sig leda till konflikter. Det vi visar nu är att man både kan ha konflikten och känna högre välbefinnande.

Förklaringen till detta har Ida Öun hittat i familjepolitiken.

- Vi har jämfört länder med olika typer av politik. Människor i de nordiska länderna som har en tvåförsörjarpolitik, har större möjlighet att uppleva livstillfredsställelse. Saker som en generös föräldraförsäkring, rätt till barnomsorg även för små barn och rätt till deltid kan ge en buffert mot stress i vardagen och en känsla av autonomi.

I den allmänna debatten talas det ofta om livspusslet i negativa termer. Så gott som alltid handlar det om svårigheter att få det att fungera. Här tror Ida Öun att hennes forskning kan få betydelse.

- Den lärdom man kan dra är att familjepolitiken har betydelse och inflytande över folks känslor i vardagen. Kanske ska man sluta se på konflikten mellan arbete och familj så negativt. Det vore jättebra om man också kunde lyfta fram de positiva sidorna.

- Ofta är det en eländesbild som målas upp. Både i tidigare forskning och i den allmänna debatten ser man konflikten mellan arbete och familjeliv som en negativ konsekvens av att kvinnor kommit in mer på arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.