Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Långt kvar till nya turordningsregler

Ändrade turordningsregler mot satsningar på kompetensutveckling och omställningsstöd för visstidsanställda. Det ligger i vågskålen när förhandlingarna mellan arbetsgivare och fack om ett nytt omställningsavtal snart går in på sin andra månad.
Niklas Hallstedt Publicerad

Än är det för tidigt att säga något om resultatet.

- Men bara det faktum att man för regelrätta förhandlingar är ett tecken på att går att hitta lösningar. Förutsättningen här är att man är så överens om huvuddelarna att man kan sätta sig ned och diskutera detaljerna, säger Svenskt Näringslivs presschef Peter Isling.

PTK, privattjänstemännens förhandlingsorganisation, vill få fart på kompetensutveckling och ett utbyggt omställningsstöd som ska omfatta även visstidsanställda och dem som sägs upp på grund av ohälsa. Arbetsgivarna, Svenskt Näringsliv, vill å sin sida ha ändrade turordningsregler så att kompetensen blir avgörande för vem som ska få vara kvar vid en neddragning.

Samtidigt pågår samtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om den så kallade jobbpakten. Modellen, som man hoppas ska ge minst 30 000 nya jobb, har sin förebild i tidigare avtal om yrkesintroduktion.

- I någon mening finns det saker som går in i varandra, men i huvudsak är det två helt olika saker. På det stora hela handlar allt det här om hur vi ska underlätta för människor att få ett arbete och vara konkurrenskraftiga om företaget tvingas lägga ned eller behöver säga upp. Yrkesintroduktionsavtalen riktar sig framför allt till unga människor som ska få sin första anställning, medan omställningsavtalet riktar sig till människor som redan är inne på arbetsmarknaden, konstaterar Peter Isling.

Enligt Peter Isling är ambitionen att vara färdig med förhandlingarna innan den ordinarie avtalsrörelsen drar igång och krav utväxlas, det vill säga i mitten av december.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.