Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lägre påslag skulle ge fler jobb

Låga löneökningar en tid skulle minska arbetslösheten, enligt ekonomiprofessorn Nils Gottfries som tycker att fack och arbetsgivare borde ta mer hänsyn till sysselsättningen när de förhandlar om lönerna.
Niklas Hallstedt Publicerad

90-talskrisen ledde till kraftigt ökad arbetslöshet. Mot slutet av decenniet vände ekonomin uppåt, men trots det är sysselsättningssiffrorna ännu i dag betydligt sämre än dem före krisåren.

- Det är svårt att förstå varför det gått så långsamt tillbaka, sa Nils Gottfries på ett seminarium där han presenterade sin rapport till Långtidsutredningen 2011 "Fungerar den svenska lönebildningen?".

Förklaringen till den långsamma sysselsättningsökningen skulle, enligt Gottfries, vara löneökningarna.

- Fyra procents löneökningstakt är rimlig om vi är i balans. Problemet är att vi hade en period med svag sysselsättning, vi hade behövt en period med lägre löneökningstakt.

Ett problem, anser Gottfries, är att parterna pratar väldigt lite om sysselsättningen. I stället kräver man löneökningar i takt med resten av Europa, där förhållandena kan vara vitt skilda från de svenska.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert, som kommenterade rapporten tillsammans med Almegas vd Jonas Milton, menar att det bygger på en felsyn. Enligt honom tittar facket inte alls enbart på utvecklingen i konkurrentländer, utan på en mängd saker, däribland sysselsättningen.

- Men sedan måste man fundera på vad lönebildningen är till för. Facket är egentligen en utbudskartell, vi finns till för att få en rimlig löneandel. Jag tror att risken med sänkta löneandelar är att vinstandelarna ökar i stället. Jag är tveksam till detta. Mycket kommer att gå ut som vinst och inte investeras.

Att sänkta lägstlöner skulle vara en väg för att öka sysselsättningen, trodde inte heller Hjert.

- Som vanligt tittar man på de här frågorna ur ett LO- och inte ur ett tjänstemannaperspektiv. Men hade man tittat på våra avtal hade man sett att vi har låga lägstlöner och möjlighet att gå in på ännu lägre under en begränsad tid. Men de möjligheterna utnyttjas inte särskilt mycket.

- Lönebildningen kan inte lösa allt, sade Hjert och påpekade att många av dem som inte tagit sig in på arbetsmarknaden saknar utbildning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.