Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Krav på stärkta fackliga rättigheter efter Ryanair-larm
Ett socialt protokoll i EU-fördraget skulle öka fackens möjligheter att hävda sig mot bolag som Ryanair, anser Ylva Johansson, Socialdemokraternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor apropå
Ryanairpiloternas anonyma nätverk, som vi tidigare rapporterat om.
Ryanairpiloternas anonyma nätverk, som vi tidigare rapporterat om.
Rätten att organisera sig fackligt finns redan inskriven i ILO:s kärnkonventioner och även i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Men det hjälper föga när anställda är för rädda för att gå med i facket och när facken får böja sig för ekonomiska intressen, som i till exempel Lavaldomen.
- I dag är EU-reglerna när det gäller kapitalets fria rörlighet överordnade de fackliga rättigheterna och det är därför facken förlorar i domstolarna. För att få balans behövs ett socialt protokoll som gör att man inte längre kan åsidosätta fackliga rättigheter, säger Ylva Johansson.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström säger enligt TT att en EU-samordning av fackliga rättigheter skulle urvattna den svenska modellen och ge ett sämre skydd för arbetstagarna i Sverige.
- Min tolkning är att hon inte vill driva den här frågan att fackliga rättigheter ska vara lika mycket värda som kapitalets rörlighet, säger Ylva Johansson.
Ett socialt protokoll, som är ett samlingsnamn på ett antal förändringar i fördraget, är ett gammalt fackligt krav och en riksdagsmajoritet vill ha ett socialt protokoll. Sedan i höstas finns ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att Sverige bör kräva att EU ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll.
- Vi står bakom ett socialt protokoll, men vad gäller Ryanair finns det mycket annat man kan göra i väntan på en fördragsändring. Till exempel kan politikerna redan i morgon prata med sina kommunala partikamrater som tecknat avtal med Ryanair, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO.
Han tipsar också om att man skulle kunna ge ett tilläggsdirektiv till den parlamentariska utredningen om utstationering eller ge Skatteverket i uppdrag att titta på var verksamheten i bolaget egentligen bedrivs.
- Man kan börja med att gräva där man står, säger han.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
