Att vi kommunicerar och lär av varandra på arbetsplatsen är viktigt både för den egna utvecklingen och företagets konkurrenskraft, har forskning visat.

Men hur vi kommunicerar är ännu ett ganska outforskat område.

Forskaren Jens Hemphälä har försökt ta reda på mer om det genom att använda en ny metod, byggd på så kallad nätverksteori.

Resultaten i hans doktorsavhandling, som nyligen presenterades vid KTH i Stockholm, baseras på en enkät bland 200 anställda på 20 olika arbetsplatser.

De medverkande har fått svara på frågor om hur ofta de talar med kollegorna, med vem eller vilka och om vad, utifrån kategorierna mål och strategi, erfarenhetsutbyte, rutiner och samtal om annat än jobbet.

- En slutsats man kan dra av min studie är att effektivitet och högre arbetstempo i sig inte behöver vara den främsta anledningen till att vi blir stressade och utsätts för hälsorisker, säger Jens Hemphälä.

- Nätverken mellan kollegor har större betydelse för hur man mår och presterar. Och om man jämför så betyder också chefers och kollegors feedback mindre.

I en optimal situation får alla anställda den information de behöver för att må bra och kunna utföra sitt jobb på bästa sätt. Genom att alla tolkar ledningens information på samma sätt gäller samma villkor för alla anställda, organisationen blir mer effektiv och företaget går bra.

Men så fungerar det sällan i verkligheten, konstaterar Jens Hemphälä.

Det nätverkande som finns kan vara bra eller dåligt för enskilda individer. En negativ aspekt är att alla anställda inte får tillgång till samma information.

- En person kanske bara har tillgång till information som är viktig för jobbet genom en högre chef och är då helt beroende av chefens välvilja, vilket gör en mer sårbar, säger Jens Hemphälä.

Ett nätverk kan också vara förknippat med ett grupptryck som är dåligt för individen.

- Det kan finnas en sådan inställning i en högpresterande grupp att du ses som en svikare om du stannar hemma för att du är krasslig. En grupp där det är förknippat med rädsla att vara svag under perioder.

Nätverkandet kan också vara mer direkt negativt för organisationen.

- På alla större arbetsplatser finns grupperingar, eller subkulturer, som kan tolka arbetsgivarens information på olika vis. Om ledningen exempelvis går ut med en ny policy som ska gälla så kanske en grupp helt ignorerar den, medan en annan beslutar sig för att följa en del av policyn och en tredje helt anammar den. Och det är naturligtvis inte bra för organisationen.

För att undvika den här typen av negativa aspekter borde varje företag reda ut hur de informella informationsvägarna ser ut, vilket inte alls sker i dag, enligt Jens Hemphälä.

- Trots att man vet så lite om potentialen i det redan befintliga kommunikationssystemet, alltså hur personalen kommunicerar med varandra, satsar företag ofta enorma resurser på att bygga nya informationsssystem.

- I stället borde man använda den metod jag använt enligt nätverksteorin och kartlägga den informella kommunikationen som finns. Då skulle man exempelvis kunna identifiera vilka anställda som sitter som spindlar i nätet, alltså får och ger mest information, och sedan ge dem i uppdrag att se till att ledningens information tolkas likadant överallt.  Om man får till en sådan samsyn inom organisationen så tjänar både arbetsgivare och anställda på det, säger Jens Hamphälä.