Med tanke på den stigande medelåldern är det nödvändigt att fler jobbar längre, skriver Unionen i sitt remissvar till Pensionsåldersutredningens slutbetänkande.

I utredningen, vars remisstid går ut i morgon, föreslås ett antal åtgärder just för att åstadkomma detta. Bland annat föreslås att det införs en riktålder för pension som följer medellivslängdens utveckling. 2019 skulle riktåldern höjas från 65 till 66 år. Man föreslår också att 67-årsgränsen för anställningsskyddet höjs till 69 år, liksom att 55-årsgränsen för tidigast uttag av tjänste- och privatpension höjs till 62 år.

Det sistnämnda förslaget har rört upp känslorna både hos de fackliga centralorganisationerna som hos Svenskt Näringsliv, enligt Dagens Industri som har gått igenom remissvaren.  Argumenten är dels att förslaget inkräktar på avtalsfriheten, dels att den nuvarande 55-årsgränsen inte utgör något problem, eftersom ytterst få har möjlighet att gå i pension redan vid 55 års ålder.

Unionens kritik går till stor del ut på att utredningen skiljer mellan privata pensionsförsäkringar och den kollektivavtalade tjänstepensionen. Enligt förslaget ska inte privata pensionsförsäkringar som tecknats innan de nya reglerna omfattas av höjningen av åldersgränsen. Samma sak ska dock inte gälla den kollektivavtalade tjänstepensionen. Obegripligt och inte acceptabelt, skriver Unionen.

Enligt Dagens Industri är Svenskt Näringsliv negativ till mycket i utredningen. Bland annat säger man nej till att gränsen för anställningsskyddet höjs till 69 år. Det skulle minska arbetsgivarnas intresse av att anställa äldre, anser Svenskt Näringsliv.

Efter att remissvaren sammanställts kommer frågorna diskuteras i den så kallade pensionsgruppen med företrädare från de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna.  En eventuell överenskommelse kan i bästa fall bli verklighet under hösten.