Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hellre lägre arbetstid än högre lön

Flertalet anställda bär på samma önskan - att jobba mindre. Men på grund av den rådande normen att vi ska tillbringa halva vårt vakna liv på jobbet, minst, är det inget man pratar högt om visar en ny avhandling.
Johanna Rovira Publicerad 9 november 2010, kl 13:46

40 timmars arbetsvecka är inte ristat i sten, även om det verkar så. När 40-timmarsveckan infördes var alla politiska partier, utom moderaterna, överens om att fortsätta trappa ner arbetstiden, men kravet försvann och Sverige är tillsammans med USA den nation där årsarbetstiden ökat mest sedan 1980.

Enligt miljöpartiet, som tillsammans med Fi driver kravet på sextimmarsdag, försvinner 74 000 jobb på grund av vår arbetade övertid.

Ändå vill flertalet anställda hellre ha lägre arbetstid än högre lön, visar sociologen Paul Fuehrer, Stockholms universitet, i sin avhandling.

- Det är inte så förvånande, det finns flera undersökningar som ger samma resultat. En del forskare anser också att man jobbar mycket effektivare om man går ner i arbetstid.

Men inte många anställda är villiga att prova den teorin i praktiken. För även om småbarnsföräldrar har rätt att gå ner i arbetstid, vågar de ofta inte på grund av risken att bli betraktade som arbetsskygga, som sådana som inte satsar på jobbet.

- De är rädda att bli omsprungna och hamna i ett b-spår i karriären, säger Paul Fuehrer, och menar att småbarnsföräldrar ofta känner sig kluvna och vantrivs på grund av den rådande 40-timmarsnormen.

Han efterlyser en lagstiftad tidsbank, där man kan spara timmar i åratal - till exempel jobba 50-timmarsveckor innan man får barn, för att sedan gå ner till 30-timmarsvecka under småbarnsåren.

- Nu anser många politiker att vi ska jobba ännu mer, men välfärdsbegreppet måste rymma annat än att vi har en stark ekonomi. Till exempel att vi har tillräckligt med tid för att ta hand om oss själva och våra nära och kära, säger Paul Fuehrer.

De bäst betalda föredrar dock mer pengar framför mer fritid.

- De som tjänade mycket bra, runt 100 000 i månaden och mer,  avvek från uppfattningen att fritid är viktigare än lön.

De mest välbetalda av dem Paul Fuehrer intervjuade har inställningen att de inte kan gå ner i tid eftersom ingen annan klarar av att göra deras jobb. De anser sig oersättliga och deras arbetstid är runt 50-80 timmar i veckan.

- Dessutom är mer fritid inget som de uppfattar som attraktivt. Ledighet i deras kretsar ökar inte statusen. Det gör däremot materiella ting, som fritidshus utomlands och helgresor till Maldiverna. Och det är klart, att för sådant krävs pengar, säger Paul Fuehrer.

Fakta

Varje förälder har enligt Föräldraledighetslagen rätt att gå ner i arbetstid med upp till 25 procent, till dess att barnet fyllt åtta år eller är äldre än så men ännu inte avslutat sitt första skolår.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.