40 timmars arbetsvecka är inte ristat i sten, även om det verkar så. När 40-timmarsveckan infördes var alla politiska partier, utom moderaterna, överens om att fortsätta trappa ner arbetstiden, men kravet försvann och Sverige är tillsammans med USA den nation där årsarbetstiden ökat mest sedan 1980.

Enligt miljöpartiet, som tillsammans med Fi driver kravet på sextimmarsdag, försvinner 74 000 jobb på grund av vår arbetade övertid.

Ändå vill flertalet anställda hellre ha lägre arbetstid än högre lön, visar sociologen Paul Fuehrer, Stockholms universitet, i sin avhandling.

- Det är inte så förvånande, det finns flera undersökningar som ger samma resultat. En del forskare anser också att man jobbar mycket effektivare om man går ner i arbetstid.

Men inte många anställda är villiga att prova den teorin i praktiken. För även om småbarnsföräldrar har rätt att gå ner i arbetstid, vågar de ofta inte på grund av risken att bli betraktade som arbetsskygga, som sådana som inte satsar på jobbet.

- De är rädda att bli omsprungna och hamna i ett b-spår i karriären, säger Paul Fuehrer, och menar att småbarnsföräldrar ofta känner sig kluvna och vantrivs på grund av den rådande 40-timmarsnormen.

Han efterlyser en lagstiftad tidsbank, där man kan spara timmar i åratal - till exempel jobba 50-timmarsveckor innan man får barn, för att sedan gå ner till 30-timmarsvecka under småbarnsåren.

- Nu anser många politiker att vi ska jobba ännu mer, men välfärdsbegreppet måste rymma annat än att vi har en stark ekonomi. Till exempel att vi har tillräckligt med tid för att ta hand om oss själva och våra nära och kära, säger Paul Fuehrer.

De bäst betalda föredrar dock mer pengar framför mer fritid.

- De som tjänade mycket bra, runt 100 000 i månaden och mer,  avvek från uppfattningen att fritid är viktigare än lön.

De mest välbetalda av dem Paul Fuehrer intervjuade har inställningen att de inte kan gå ner i tid eftersom ingen annan klarar av att göra deras jobb. De anser sig oersättliga och deras arbetstid är runt 50-80 timmar i veckan.

- Dessutom är mer fritid inget som de uppfattar som attraktivt. Ledighet i deras kretsar ökar inte statusen. Det gör däremot materiella ting, som fritidshus utomlands och helgresor till Maldiverna. Och det är klart, att för sådant krävs pengar, säger Paul Fuehrer.