Träningskort, stegräknare och kurser i viktminskning är exempel på hälsoprojekt som många arbetsgivare nappat på. I sin avhandling, visar Erika Björklund vid Umeå universitet att projekt av det här slaget leder till en sortering av de anställda i olika grupper.
- Det är inte nödvändigtvis arbetsgivaren som står för sorteringen. Det kan vara pedagogerna som leder hälsoarbetet som gör det, men även deltagarna själva.
Sorteringen behöver inte vara negativ, enligt Erika Björklund utan är en del av en naturlig process och något som sker hela tiden.
- Men det kan påverka självkänslan och föreställningen om sig själv som en god eller dålig arbetstagare.
Inbyggt i hälsoprojekten finns också en föreställning om att alla kan eller vill göra något för att uppnå god hälsa. Vissa sjukdomar ses därför som ett resultat av dåliga personliga beslut.
Den synen bortser, enligt Erika Björklund, från att hälsan och möjligheterna att leva hälsosamt påverkas av andra faktorer, exempelvis familjeförhållanden och ekonomi.
Erika Björklund menar också att begreppet "hälsosam" i första hand används för att beskriva "bra" beteenden och attityder. På så vis blir det till en uppmaning till hur "goda" individer och anställda förväntas bete sig.
Avhandlingen vilar på studier av fyra hälsofrämjande projekt med mellan 12 och 900 deltagare vid olika arbetsplatser både inom den offentliga och privata sektorn.