Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fackligt stöd för videorekrytering
Unionenklubben på Tre ställer sig bakom den udda rekryteringskampanjen där kunderna får rösta fram vilken sökande som ska få jobb på företagets kundtjänst.
Tjugofem arbetssökande har spelat in korta presentationer av sig själva och lagt ut på företagets hemsida. Sedan är det upp till var och en som besöker hemsidan att ge poäng till de kandidater de finner bäst lämpade. De tio som fått högst poäng när kampanjen slutar längre fram i maj, kommer att få träffa företagets personalchef som har tre jobb att besätta.
- Arbetsgivaren har förhandlat detta med oss och vi ställer oss positiva till kampanjen, säger Egil Bjarkö, ordförande på den 270 personer starka Unionenklubben på Tre.
- Vi vill öppna för nya vägar in i företaget, och så länge det inte är enda sättet att få anställning på Tre, så är vi för det. En sådan här kampanj kan uppmuntra grupper som tycker det är svårt att hacka ner ett cv och söka jobb på vanligt sätt och många tycker det är häftigt att synas offentligt.
Åsa Erba Stenhammar, ombudsman på Unionens förhandlingsenhet, är dock skeptisk till rektyreringssättet. Att gå ut offentligt som arbetssökande och sedan inte få tillräckligt med röster för att få jobb, kan ge självförtroendet en rejäl knäck, befarar hon.
- För en arbetssökande i en tid då det inte finns så mycket jobb kan det upplevas som att man inte har något annat val än att gå med på det här. Den som blivit anvisad jobbet från arbetsförmedlingen och säger nej för att man inte vill lägga ut sig offentligt, riskerar dessutom att stängas av från a-kassan, säger Åsa Erba Stenhammar.
Egil Bjarkö säger att han har full förståelse för Unionens invändningar, men att klubben och förbundet ser på frågan ur olika perspektiv.
- Vi ser till våra medlemmars intresse och vi har förtroende för att det sköts snyggt, säger Egil Bjarkö.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
