Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket vann kampen för tearbetarna i Pakistan

Urusla anställningsvillkor och uteblivna löner på Unilevers tefabrik i Khanewl i Pakistan fick den internationella fackföreningsrörelsen IUL att agera. Idag har fler arbetare fått en trygg anställning och bättre villkor.
Madeleine Danemo Publicerad

- Det har varit en lång kamp med demonstrationer och påtryckningar och till sist gav sig Unilever och undertecknade ett avtal. Inte för att de blivit mer ömhjärtade utan på grund av att de ekonomiskt började märka av vårt opinionsarbete, säger Hans-Olof Nilsson, ordförande för svenska Livs och det globala facket IUL.

Bakgrunden till aktionen mot Unilevers tefabrik Khanewal i Pakistan är att de flesta arbetare där aldrig haft en fast anställning. På morgnarna har de inställt sig för att se om det funnits något jobb eller inte. Av 745 arbetare har endast 22 haft en fast anställning hos Unilever. De övriga har varit inhyrd personal från bemanningsföretag som upprepande gånger har struntat i att betala löner, socialförsäkringar och pensioner. Arbetarna har inte heller fått fackansluta sig.

En hård konflikt har pågått under drygt ett år men nu har ett avtal slutits med Unilever som innebär att 200 nya fasta anställningar har skapats. Och arbetarna ska nu få rätten att organisera sig.

- Unilever är ingen lätt motståndare för en fattig arbetare i Pakistan, säger Hans-Olof Nilsson och tillägger att de stora företagen av gammal tradition är inställda på en maximerad vinst och anser sig vara så stora att de kan sätta sig över regeringer, parlament och fackförbund.

Nästa projekt som IUL drar i gång är "Nespressure" där organisationen ska försöka få en dialog och förbättrade anställningsvillkor för anställda i Nestlékoncernen utanför Europa.  

Hans-Olov Nilsson ställer in sig på en ännu hårdare kamp denna gång.

- Det kommer nog att ta lite längre tid att få dem till förhandlingsbordet. De är tuffare och mer förberedda.

Fakta

Läs mer om IUL:s arbete och kampanjerna på http://www.iuf.org/

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.