Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket sa nej till medlarbud

Det blev inget nytt avtal i natt efter att Unionen och de
övriga facken inom industrin samfällt sagt nej till den slutliga hemställan. För låg lönenivå och ingen ytterligare föräldramånad var det som fällde avgörande.
Niklas Hallstedt Publicerad

Den slutliga hemställan från de opartiska ordförandena
innebar ett treårigt avtal på totalt 6,6 procent, innefattande lönehöjningar på
6,1 procent och avsättningar till delpension. För lite, anser Unionen.
      
- Vi säger nej eftersom lönenivåerna fortfarande är för låga i förhållande till det utrymme som vi bedömer finns. Förslaget innehåller inte heller någon ytterligare föräldramånad, vilket vi har krävt, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande.

Även Sveriges Ingenjörer lyfter fram de låga löneökningarna och avsaknaden av förlängd föräldralön, men säger också att man inte fått gehör för en ny lönebildningsprocess.

Arbetsgivarna Teknikföretagen accepterade däremot budet.
Enligt dem innehöll förslaget, som de visserligen ansåg vara väl högt, flera
fördelar: större flexibilitet i förläggningen av ordinarie arbetstid, bättre
och enklare övertidsregler och deltidspensionen.

Teknikföretagens vd Åke Svensson är kritisk till fackens
nej.
      
- En konkurrenskraftig industri i Sverige är avgörande för utvecklingen av landets välfärd men nu finns ökad risk för huggsexa på den svenska arbetsmarknaden, säger han i en presskommentar.

Nu råder avtalslöst tillstånd inom stora delar av industrin.
Opona inleder redan i dag partsgemensamma överläggningar. Överläggningarna kan hålla på som mest sju dagar. Så länge de håller på kan opona skjuta upp stridsåtgärder i fjorton dagar. Är överläggningarna avslutade kan stridsåtgärder skjutas upp sju dagar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.