Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken engagerar sig för papperslösa

En kontaktpunkt för papperslösa, det vill facket skapa. En arbetsgrupp för det bildades vid ett seminarium arrangerat av TCO på måndagen. Inom en månad ska det komma ett konkret förslag.
Carita Portuondo Andersson Publicerad

Frågan om de papperslösas villkor diskuterades vid ett seminarium där TCO och organisationen Papperslösa Stockholm bjudit in förtroendevalda och anställda inom TCO-, Saco- och LO-förbund. På eftermiddagen visades riksteaterns pjäs Concha tu madre i Unionens lokaler. Den har turnerat runt i Sverige. Vi får där följa hur invandrare och papperslösa utnyttjas och till råga på allt inte får någon förståelse eller hjälp från fackets ombudsman.

Att många av dem som varken har arbetstillstånd eller uppehållstillstånd utnyttjas av oseriösa arbetsgivare har blivit alltmer uppenbart. Och att fackförbunden har varit villrådiga har också blivit uppenbart. Men nu planeras ett samarbete mellan olika fackförbund, en kontaktpunkt för den som behöver råd och hjälp. I praktiken innebär det ett telefonnummer, en hemsida, en person att prata med när problemen hopar sig.

- Tanken är att den som får problem på jobbet ska kunna vända sig dit, och slussas vidare till berört förbund som sköter det praktiska, sa Samuel Engblom, jurist på TCO.

Hans förhoppningar är att detta kan bli verklighet så snart som möjligt efter sommaren, och att det redan före sommaren ska hinnas med ett utbildningstillfälle för fackliga företrädare i olika förbund. Framför allt är det många LO-förbund som berörs direkt, till exempel Fastighetsanställdas förbund som organiserar städare och Byggnadsarbetareförbundet. För medlemmar inom TCO kanske det oftare handlar om etiska dilemman, till exempel när det gäller att ge papperslösa vård eller undervisning.

Med i nätverket som ska skapa kontaktpunkten finns förbund inom LO, TCO och Saco.

Berivan Öngörur var med på seminariet för Unionens räkning, men hon säger att förbundet inte tagit ställning i hur man ska medverka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.