Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Extra pappamånader gav effekt

Pappamånaderna i föräldraförsäkringen har lett till att mammorna varit hemma mindre med sjuka barn. Det visar en studie från IFS.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 27 november 2013, kl 12:26
Pappa och barn

När de reserverade pappamånaderna infördes var målet att få ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Förhoppningen var också att det i förlängningen skulle leda till en mer jämn fördelning av hushållsarbete och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden skulle stärkas.

Inspektionen för socialförsäkringen, IFS, har undersökt effekterna av de reserverade månaderna, genom att titta på kvinnors och mäns uttag av vab, samt deras inkomstutveckling.

Resultatet visar att vab-uttaget blev mer jämställt efter att man införde den första reserverade månaden 1995. Den andra reserverade månaden som infördes något senare gav dock inga större effekter.

- En möjlig förklaring är att många pappor redan använde föräldrapenning innan den andra reserverade månaden infördes. Skillnaden på fördelningen av arbete i hemmet när den andra infördes blev inte så radikal som när den första kom till, säger Ann-Zofie Duvander, författare till rapporten.

Man såg inte heller någon jätteskillnad i inkomstutveckling för mammor och pappor till barn födda strax efter den första reserverade månaden. Efter den andra reserverade månaden såg man dock skillnad för förstagångsmamman, var inkomst blivit högre. Främst mammor med låg inkomst berördes.

- Sammantaget kan man säga att reformen har fått vissa effekter på jämställdheten. Inte bara de synbara uttagen av vab och inkomstutveckling, men man kan också anta att de haft effekter på attityder och beteenden, säger Ann-Zofie Duvander.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.